Vad vi har vilat upp oss! Strax innan jul bar det iväg till svärföräldrarna där vi bodde till strax efter nyår. Krypet har lekt med kusinen, hängt med farmor i köket, busat m sina fastrar och läst böcker m farfar. I MÄNGDER! Ibland har han tittat åt sina föräldrar & han har ju sovit med oss, men annars har han mest lekt med de andra. Och hur mkt jag än älskar att hänga med min son så var det precis vad vi alla behövde, för vi har verkligen gått på knäna nu de senaste månaderna! Jag och D fick ett efterlängtat biobesök och själv har jag kunnat sova ut ordentligt stort sett varje morgon + sovit/vilat middag! ;)

Hundarna har skött sig så himla fint! Knott är ju mycket i allt han är, så det tog ett litet tag för honom (& de som inte är vana vid honom) att hitta sin plats. Krypets kusin tyckte att hundarna & då framförallt Knott var lite småläskiga, så Knotts glädje togs inte direkt emot m förjusning från hennes sida :P Men med tiden så hittade de sina platser och lärde sig att förstå varandra såpass att kusin inte behövde bli ledsen varje gång hon såg Knott. Det har hunnits med en del träning & promenader, men även dagar då hundarna helt har fått stå tillbaka. Knott har övats massor i lämnande & ensamhet, något han får väldigt lite av här hemma. Då vi bodde i friggeboden blev det naturligt att ibland lämna hundarna där inne, dessutom så blev det en del springande in till toaletten för min del & då blev det massor m korta lämnande som inte innebar nånting. Och Knott har tagit det hela m underbar ro. :) Med skogen inpå tomtgränsen insåg jag ju att man enkelt kan lägga spår varje dag, dock blev det inte riktigt så i slutänden. En hel del spår hann vi med även om det blev långt ifrån varje dag. Det blev även en hel del härliga promenader i skogen med en lös lyhörd Knott! Han har varit lite väl knäckig i sina öron här hemmavid den sista tiden, så det var skönt att få tillbaks vår lyhörda kille. Vi har även påbörjat Dagens Trick utmaningen nr 20 -vågen-. Tanken är ju att ha lite kroppskontrolltrix & övningar som vinterprojekt, så det passade ju super m just det tricket nu. Vi får se om vi kör på hela tricket eller nöjer oss m att sitta fint. Viktigast är att få ett stabilt fint sittande känner jag. Det är ju de musklerna jag vill träna upp på honom. Hittar han bara balansen så kan han sitta stabilt ganska så länge nu, men det är klurigt att komma upp o hitta balansen låter han hälsa ;) Byteslekarna & att komma in m leksak, som jag tänkt träna massor, glömdes helt bort o det blev nog bara ett pass i det. :/ Tur nog ett bra pass iaf.

Vår härliga ledighet fick ett abrupt slut då vi kom hem. Vi möttes nämligen av en väldigt oangenäm doft när vi öppnade dörren. Den blev inte bättre då D öppnade frysboxen & insåg att vi i vår iver att dra ut sladdar som inte behöver vara ikopplade när vi är borta dragit ut grendosan som numera även hyser frysboxen. Frysboxen full m färskfoder, skankar & husses lunchlådor... På 10 dagar hinner färskfoderkorvar tina, ruttna, svälla & explodera! Bara så ni vet!    Behöver jag säga att det STANK?! Att det fortfarande stinker?!

Älskade lilla spårhunden har inte fått spåra på evigheter. Tiden, orken, lusten har inte infunnit sig hos matte & husse. Knott har löst det genom att spåra mer på egen hand, lägga ännu mer tid o intresse på allt vad dofter heter och blivit mer o mer av en halvdöv tonåring. :P

Jag är lätt sån som när jag liksom "tappat" något ett tag, glöms det bort, blir "jobbigt" och så tar jag sällan upp det igen. Med Knott är det dock uppenbart att han måste få hålla på m någon typ av nosövning för att vara helt tillfreds och då jag helst ser att han gör sånt med oss istället för på egen hand var det ju bara att försöka ta tag i spårandet igen. Specialsöket har oxå hamnat vid sidan av nu, men jag hoppas få upp det i mellandagarna nu. Iaf gav vi oss ut i rusket för lite spårläggande. Senaste tiden då vi spårade upplevde jag en del problem m Knott, så förväntningarna var väl inte allt för höga egentligen. Dessutom duggade det stundtals + blåste ganska så kraftigt. Förhållanden som vi inte spårat i tidigare och som Knott tycker suger! Men istället för att fega o mesa, la jag två spår som båda var längre o svårare än tidigare spår.

Spår 1 gick bitvis över klippt vall och sen in i kohage där det alltid vimlar av rådjur. Det fick ligga ca 30 min och när det var dax att spåra var Knott supertaggad! Han samlade sig dock jättefint och spårade på bättre än någonsin! Ute på vallen blev det svårt. Han jobbade på hårt och mitt ute så vart han lite trött/frustrerad och kom o stod vid min sida gnällandes en stund innan han återtog arbetet. I hagen velade han lite, men kom på rätt spår och hittade vår kampknut. Tokigt kampande var precis vad han behövde för att sen tagga på igen och ta sista biten på spåret. Han jobbade superfint hela tiden & jag var riktigt imponerad över hur bra han klarade det trots uppehåll och väderförhållanden. Det var även kul att se hur han taggade till efter lite lek i spåret. Det gav verkligen ny kraft o energi till koncentrationsarbetet!

Spår 2 gick helt i kohagen, genom taggiga små snår, förbi en massa benrester (alltså hur mkt döda djur kan ha förmultnat i en hage?!) och fick ligga dryga timmen. Knott hade suttit och taggat rejält i bilen en stund innan, dels hade Parker & Felix fått spåra kort & sen hade vi stått och pratat m en annan hundägare ett tag. Knott såg allt, men var instängd i den förbannade bilen = ihärdigt skällande. Han spårade hela vägen till spåret ;) men sen var han för PÅ spåret, så han slarvade, tappade sig, vimsade o hade sig ett bra tag. Han kom framåt, men inte direkt rakt efter spåret :P Men han hittade iaf fleecekampen och efter lite kampande så kunde han fokusera igen och spårade på suprefint! 90 graders vinkeln tog han klockrent, precis som tennisbollen och sedan även slutet. Han har ju tidigare inte alltid markerat föremål i spåret, men idag markerade han tydligt varje grej. Han vände sig helt enkelt om och tittade uppfodrande på mig. :) Får se om vi så småningom skall lära att han skall komma in m det han hittar, men så länge det är så där tydligt känns det som att det faktiskt kvittar.

Känner mig iaf sjukt nöjd med honom idag! Trots uppehåll & svåra spår gick det galant. Blir så där kär i honom, som jag alltid blir när vi haft riktigt härliga träningstillfällen!   

Efter spårandet fick hundarna ligga i bilen medan vi begav oss på det galna äventyret att handla mat på maxi när typ alla andra i stan oxå gjorde det :P Vi överlevde och lyckades ta oss ut så småningom iaf ;)

Så åkte vi ut till platsen där vi gick spårkurs för att lägga ett riktigt nybörjarspår till Knott och se om han helt tappat det. La först hans nybörjarspår, sen la jag ett lite längre och m en 90graders vinkel + två 10 m spår m massa godis i till gubbarna. Tänkte att de kunde få chansen att testa iaf, nu när vi ändå hade en del dötid att vänta medan Knotts sista spår låg en stund.

Knotts första spår gick fint. Han gick in i spår-huvudet m en gång han kissat utanför bilen. ;) Tog betydligt fler godisar än han någonsin gjort innan & hade ett betydligt lugnare tempo (behagligt, men jag blir ju lite nojig :P ). Han blev superlycklig när han hittade en liten repknut i mitten, men kunde sen fortsätta på spåret. Fick stort problem där spåret korsade en stig. Han velade fram o tillbaks vid stigen många gånger innan han fortsatte (aldrig hänt innan heller). Hittade sitt slut och var glad. :) Kändes helt ok, även om det inte kändes perfekt eller som den spår-Knott jag gick kurs med.

Sen när vi kom tillbaks till bilen kom det två andra bilar m hundar i. När ena killen klev ut hade han ett rejält revolverbälte runt höften! "Poliser som tänker spåra" hann gå genom mitt huvud innan han frågar om vi skall åka nu. Svarade att vi nog blir kvar ett tag till och plockar ut Felix. De åkte och sen när vi åkte hemåt passerade vi en hel hög m bilar, varav vissa polisbilar en bit bort i skogen. ;) Helt klart ett gäng poliser som var ute o tränade vovvarna. :)

Iaf sen blev det då Felix tur. Han har ju viltspårat en gång i tiden, men jag la ner det då han var så himla långsam och skulle slicka i sig varenda bloddroppe typ. Skitsegt att stå bakom o vänta på honom ju! Så hur gick han i sitt spår nu då? Det med massor av godis i. Jo skitlångsamt så klart! Han följde spåret fint, även då det saknades godisar, men det går verkligen i slowmotion. Han vägrar riskera att missa något! Han hittade sitt slut och jag fick träna mitt tålamod lite. ;)

Parker fick komma ut sen. Räknade väl inte riktigt m att han skulle vara intresserad av spåret. Det är inte riktigt hans grej att sänka huvudet och fokusera på något annat än att ha stenkoll på sin omgivning. Och efter polisbesöket bara minuterna tidigare kändes det inte det minsta hoppfullt. Men jag kunde inte ha mer fel! Hade laddat spåret m extragott godis, helt i onödan! Parker sänkte sitt huvud och spårade m glad svans i full fart (fast lagom o inte som när Knott kör full fart ;) ). Vid ett ställe stannade han upp och gjorde lite annat innan han spårade vidare och fick sitt slut. Superpepp ville han sen fortsätta och skuttade lyckligt runt sen när vi lämnade spåret.    Fantastiska hund! Jag vet att nästa gånga kanske han inte vågar titta ner minsta lilla mot spåret, men han skall helt klart få testa på att spåra mer!!

Knotts sista spår gick även det helt ok. Han tog någon godis, men hade lite högre tempo o struntade i flera. Hittade tennisbollen i mitten o lekte lite utan att få problem att återuppta spåret. Vinkeln klarade han galant, men den korsande stigen blev ett problem även här! Han som inte brytt sig om sånt alls innan. Efter en del velande och att jag tog något kliv över stigen kom han rätt och tog slutet fint iaf.

Efter spårandet gick vi en liten sväng m alla. Felix fick ta godiset i Parkers spår ;) och Knott fick springa av sig en massa spring m tennisbollen. Knotts spårande kändes iaf mkt bättre än då vi försökte på västkusten. Hoppas att vi kommer iordning o lite längre innan snön kommer, så vi har lite mer "kött på benen" innan vintern tar oss i ett allt för häftigt grepp.

Lite mer om helgen vill jag ju få ner än att vi knappt fick sova något och att dagarna ägnades åt hund. ;) Om man börjar m några ord om sömn så tyckte sonen att mamma var mer än bara en huvudkudde natten till lördag och beslutade sig för att ligga tvärs över mamma o rulla runt som den galning han är (även i sömnen). Vaknade vi 4 och kunde sen inte somna om. Kändes så där lagom mosigt i skallen när det var dax för spårkurs vid 9.

Tre spår hann vi med även denna sista kursgång.

SPÅR 1

Blev väldigt likt tidigare lagda spår. Lite längre och helt utan godis i spåret, men m pryl i mitten och en vinkel. Mush som slubelöning. Låg väl drygt 30 min iaf gissar jag.

- Han spårade fint i början, hittade prylen och lekte lite m den för att sen ta upp spåret igen. Men så kom problemet. Han lokade på och jag missade när vi lämnat spåret. Och då jag lagt ett spår till en annan hund alldeles i närheten och vinden nu låg på ganska så bra från det hållet fick han väldiga problem m att hitta spåret igen. Inte blev det bättre av att jag hade noll koll på vart spåret verkligen gick! :/ Men jag såg slutburken och kunde hjälpa honom så att han hittade spåret den sista metern iaf och fick ett bra avslut.

SPÅR 2

Lades av en annan kursdeltagare. Ganska så krokigt i början, inget godis och bara mush i slutet.

- Inga som helst bekymmer för honom att följa nån annan! Dessutom SÅG jag på honom då han tappade spåret, så jag kunde stanna o vänta ut honom. Slutet gick dock rätt mot vinden och det syntes att han fick mushen i näsan m hjälp av vinden, så näsan kom upp en del och han spårade väl inte superfint då. Hittade sin mush iaf och matte var supernöjd m hur fint han tog någon annans spår!

SPÅR 3

Ett rakt spår på ca 60 m som korsades av instruktören efter ca 10 min liggtid. Sen låg det totalt en fika ;)

- Klockrent! Tog spåret fint, tuffade på framåt och ingen synbar reaktion alls gällande det korsande spåret!

I slutet var han riktigt trött = betydligt skälligare än normalt. Men det märktes ändå inte i spåret. Skällandet i bilen var ihärdigt men inte riktigt non stop iaf. Kände mig grymt nöjd med honom. Han har verkligen fattat vad spårandet handlar om och nu skall vi bara se till att hålla rutinen m spår vid liv! Planen som var sagd var att lägga minst ett varje måndag fm, då D är ledig, men första måndagen sket det sig :P Får se vad för rutin vi hittar. Tror inte det är jättebra att jag & Krypet drar ut själva i skogen för att lägga iaf. Krypet tycker inte om att bli lämnad i skogen när mamma & Knott drar iväg & ju längre spår vi lägger desstu mindre kul för Krypet.

På em blev det spring i hagen för de två stora vovvarna. Ville att Knott skulle kuta av sig lite inför söndagens påhitt ;) Bara huvudjobb räcker inte när man är springhund ;)

D är ute och söver Krypet, så jag har lite egentid. Skulle kunna träna lite hund, men alla sover o det är helt tyst, så sitter kvar här istället tror jag. Tänkte försöka sammanfatta veckan lite kort, men vet ju att jag är dålig på det där med "kort". :P

I onsdags gick jag, Krypet och Knott ut i skogen och la ett spår till Knott. Det är lite klurigt att få till spårläggning samtidigt som man har en tvååring som vill följa efter, men kanske inte riktigt behärskar terrängen. När Knott satt bunden o jag la spåret gick det skapligt, då jag bad ungen passa hunden. Men när hunden skulle ta spåret blev det inge kul alls. :( Vi får se om vi kan hitta nån rutin som funkar eller om jag helt enkelt måste hålla mig till att lägga spår m sällskap av nån annan eller när Krypet kan vara m pappa.

Iaf, det blev ett spår på kanske 50 m (hur fan skall man veta hur långt det är när man går i skogen?!), några godisar i, en vante, korsande en större stig/gammal traktorväg, vinkel och mush i slutet. Lät spåret ligga i 20 min (vem orkar vänta mer? Knott var hur laddad som helst! Letade febrilt efter spåret när vi gick mot det (gick på det från annan vinkel än när jag la det) och tog upp det fint när han hittade starten (som fortfarande trampas upp lite extra). Spårade superfint, missade vanten (eller jag kanske missade hans reaktion på den?), tappade vid stigen (då även ungen tjöt hysteriskt inne i skogen bakom oss), men hittade sen rätt och tog vinkeln och slut utan problem. Fort som fan går det! Har svårt att veta hur mkt jag bör bromsa, men det är kul att se att han verkligen fattat vad det handlar om och han tycker det är KUUUL!

Torsdag blev absolut NOLL hundaktivitet! Inga promenader alls annat än kissrundor! Ingen träning inne ens! Knott fick följa m o sitta i bilen när vi handlade mat (ville inte riskera skällande hemma). Han fick kissa o bajsa på parkeringen och så fick han köpa en ben i djurbutiken att ha i bilen, men det var allt! Han skällde o ylade helt hysteriskt när jag lämnade honom, men när jag kom tillbaks 30 min senare var han tyst o syntes inte. Alltid något.

Fredag, är ju idag. :) Idag har hundarna fått klart bättre! Först släpade jag m mig alla + unge ut till fotbollsplanen för lite slalomträning. Min ork räckte väl egentligen till Knott o ungen, men ungen vägrade gå utan alla hundarna, så alla fick följa med :P

Ställde upp ett betydligt smalare slalom än vad Knott har haft innan. Brukar mäta upp 1½ fots längd i bredden, men idag blev det bara 1 fot! Fortfarande så brett att han kan gå igenom utan att behöva svänga, men det var smalt. Skitsvårt blev det hälsar Knott! Han gick ur massor, hade svårt m ingången, men kämpade på som bara den! Det jag tyckte allra mest om att se var att han sänkte farten! Han har sett slalom som en accelerationsträcka typ och jag har kännt en viss rädsla för benbrott mm då min galning bara far fram utan att se sig om typ. Men nu saktade han ner perfekt för att klara upp det! Och det var svårt som sagt! Har dock bestämt mig för att hålla 1 fots bredd nu och göra honom säker på det. Eventuellt bredare någon gång för att få upp farten eller om han blir allt för osäker. Tror dock att han kommer fixa det där galant m lite träning. Nu var det ungefär som när vi först satte upp slalomet i somras. Insåg nu när jag kollade igenom filmen från idag att jag skulle hjälpt honom mer genom att följt m i slalomet. Är ju så grymt lat och står ju oftast mer eller mindre kvar vid starten :P Gäller att komma ihåg till nästa gång att han behöver mer sådan hjälp i detta stadiet. Kanske mer av "inkallningstyp" oxå, då han nästan saktar in mot slutet. Nyttigt att filma!!

När de kom hem från jobbet sen på em, så sa han att fåren åkt hem för vintern, så då var vi ju bara tvungna att lassa in hela flocken i bilen och åka o rejsa av oss lite, men det vet ni ju redan ;)

Imorgon är det kursavslut på spårkursen. Känns trist, men jag hoppas att vi skall ha kommit i gång tillräckligt nu för att komma vidare själva. Har nån plan om att försöka få minst ett spår i veckan i sällskap av D iaf, så att ungen slipper lida. ;)

och sen på söndag är det äntligen dax för belöningsutvecklingsdagen hos Motiverade hundar! Känner mig sjukt taggad! Även om det finns enviss oro hur stackars Knott skall orka hålla igång a la knott-vis en hel dag :P Men men vi kommer båda bli många erfarenheter och kunskaper rikare på söndag tror jag allt. ;)

Dåligt bloggat i veckan. Inte för att vi inte gjort något, utan kanske just för att vi haft en del annat för oss? Sen sist har vi hunnit m ett agilitypass tillsammans m Niiro & matte "hemma" på fotbollsplanen. Skulle ha skrivit massor om det, men då jag inte ens hann få in det i träningsdagboken innan minnet svek så blir det inte så mkt om det nu... Det jag minns o tog m mig därifrån var slalomet. Känner att jag vågar utmana Knott mer o mer i slalomkanalen och det går faktiskt galant! Framförbyte, bakombyte, jag står kvar, belöning så han får vända tillbaks mm mm fungerar! Så nu sist tog jag faktiskt upp tanken om att börja smalna in det. Han är ju inte riktigt ett ännu, men närmar sig & jag kan lätt smalna in det utan att han behöver börja köra "riktig" slalom, han är ju så pass smal. :) Så jag tror faktiskt att nästa gång jag sätter upp det blir det smalare! Och så skall jag försöka köra en hel slalomalle i veckan tills det inte går att sticka ner de där pinnarna i backen nåt mer. ;) Får se hur långt vi hinner komma innan vintern tar tag i oss...

Spår har vi oxå hunnit lägga i veckan. Krypet, jag & Knott gick ut m picknick o njöt av hästvädret i skogen. Spåren gick väl så där tyckte jag. Första tog han starten bra, men tappade sig o verkade nästan motvillig att gå in i spåret igen. Kanske hade jag gått över något som han ansåg vara äckligt? Oavsett så kändes det så där... Andra spåret hade han jättesvårt för att ta början. Han stod mest o tittade frågande på mig. Jag försökte visa, men det funkar ytterst dåligt på honom. Men så helt plötsligt bar det av i spåret och han spårade superfint till slutet. Vi fick iaf ett bra avslut! :)

Idag var det så dax för spårkurs igen. Vi beslutade oss för att ta m hela familjen, inkl gubbarna. Ungen var på strålande humör, vädret var på superhumör och Knott var laddad till TUSEN! När vi kommer till platsen så kom jag ihåg att vi skulle vara m i nån pilotstudie som etologerna (m ledning av Pelle) håller på m. Samtliga hundar på kursen skulle ut o stå vid varsin kon o filmas i hur de betedde sig. Haha, superladdade Knott tyckte det var latjjo att få komma ut & se alla andra hundarna, men den blev det bra skumt alltså! Konorna stod tätt & gänget hade ju egentligen aldrig setts innan. Dessutom blev det värsta lekbuset på ena sidan m en briard som ville leka m en boxer. Sen stod en förskynt liten sheltietös mellan Knott o de där galningarna. Knott skällde typ nonstop på tokarna i änden! Nån gång tog han kontakt m mig för att kolla av o nån gång försökte han få igång jack russeln på andra sidan honom. Oavsett så var det en ännu mer sjukt laddad Knott som stoppades in i bilen igen när vi väl skulle gå o lägga spår. Att Parker o Felix precis fick gå iväg m hussarna på promenad gjorde ju inte det hela bättre! :/ Knott skällde typ NONSTOP i bilen idag. :( Betydligt sämre än sist! Känns så där lagom kul... Han som klarat av att ta det lugnt o vara tyst i bilen fram tills nu. *suck* Att dessa förväntningar skall vara så svåra att hantera.

Men men, vi la tre spår var till hundarna idag & denna gången skiljde sig spåren åt lite mer, vilket var himla spännande. :)

Första spåret såg ut ungefär somd e vi lagt tidigare. Lite längre, men skapligt rakt o m några godisar i start o längst spåret. Mush i burk som slutbelöning. Det fick ligga ca 30 min.

Knott gick ju ut hårt, som alltid ;) Alltså, han skuttar typ fram på bakbenen m näsan i backen! Tycker det är jättesvårt att veta hur mkt jag skall bromsa, för bromsar jag inte hinner han inte m själv, men bromsar jag för mkt verkar han uppleva det som när han drar på promenaderna o vi stannar för att hans kall sluta dra = inte riktigt rätt reaktion i spårskogen. Men iaf, han var lite vimsig i starten, men när han väl satte igång så följde han spåret som en klocka! Så himla häftigt att se! Han tog sitt slut, åt sin mushboll o ville sen fortsätta efter mattes spår :)   

Spår två innehöll plötsligt massor m utmaningar enligt matte! Inte nog m att vi la en pryl i spåret (förpackning näsdukar), det blev även en första vinkel! Hur länge det låg vet jag inte. Kollade när vi la det, men inte när vi gick det :P

Knott slängde sig ut i spåret, tog upp det betydligt snabbare denna gången och ångade på, förbi prylen som instruktören valde att plocka upp obemärkt. Men så tappade han sig, började cirkla tillbaks och så stod han där m näsan i riset precis där prylen legat! Så jävla klantigt av oss att ha plockat upp den i tron att han missat den. :( Knott verkade väldigt frustrerad o förvirrad ett tag, cirklade runt, flängde lite fram o tillbaks, gnydde och hade sig. Försökte vänta ut honom och plötsligt passerade han över spåret där han inte gått o klampat innan och vips for näsan ner o spåret och han lokade på efter det! Vinkeln innebar absolut inga som helst problem! och när matte inte alls kom ihåg var slutet låg, så visade Knott duktig det för matte! Fantastiska jävla hund! Han är så grym! Glad upprymd och lite i extas (vi båda två) kampade vi oss ut ur skogen.   

Tredje spåret blev aningen kortare än spår 2 då en stig (där det just gått en husse m två hundar) svängde o dök upp tidigare än jag räknat m på vår spårväg. Men pryl o vinkel hann vi få in i spåret iaf. Spåret fick ligga när vi fikade i solen, vilket kändes som sommar! Knott var tystare än i bilen iaf, även om han liksom inte kan klassas som tyst :P

Var lite orolig för hur det skulle gå att ta spåret efter fika, lite träning o annat (funderade i veckan om det var det som gjorde att han var så frågande när vi försökte ta spår 2), men jag behövde inte oroa mig. Knott har fattat grejen! Denna gången markerade han tydligt prylen, men traskade snabbt vidare i spåret utan intresse av vare sig ta upp prylen eller få godis av matte. Vinkeln tog han fint, precis som slutet.

Det känns verkligen som poletten trillat ner idag o att vi faktiskt kan komma igång o spåra regelbundet efter kursen. Det är så himla häftigt att se honom jobba (även om det går lite väl fort enligt matte) & hur enkelt o naturligt det är för honom! Sen måste jag medge att tanken om hur coolt det vore att tävla i bruksspår m honom slagit mig både en o två gånger. Han känns liksom lite "malplacerad" där ;) :P Men men, hur tiden skall räcka till att få honom tävlingsklar inom både agility o spår samtidigt som man har en familj o övrigt liv vet jag inte... Vi får se helt enkelt. Klart är att jag verkligen hoppas att vi kommer fortsätta att spåra iaf!

Dagens tråkiga var helt klart bilen. :( Beslutade mig för att utmana det hela när vi var klara i skogen, så vi åkte hem o lämnade gubbarna och sen fick Knott följa m o sitta i bilen när vi handlade mat. Kändes lite risky, ville ju inte att han skulle gapa ytterligare en timme. Det gick dock vägen! Inte ett ljud hörde vi från honom (käkade på McD innan vi gick in o handlade m honom inom höravstånd) och när vi kom tillbaks låg han ihoprullad och sov gott i bilen.    Sen har det varit en mkt trött Knott som sovit bort majoriteten av dagen. Himla skönt måste jag säga! ;)

Gubbarna då... Jo de fick ju följa med de med idag. Hussarna tog de på en 90 min promenad o sen fick de sitta i bilen de med. De är ju tysta o snälla, men det blev på tok för kallt för stackars Felix tyvärr. Trots overall o det inte kändes nämnvärt kallt när man stoppade in huvudet i bilen. Han är ju lite frusen av sig o när man ligger still blir det väl kallare. Så nästa gång får gubbarna stanna hemma. Det var dock himla skönt att komma hem o alla hundarna var nöjda! :)

Massa text blev det, så frågan är väl om nån orkar läsa igenom det. Inte en enda bild togs idag, trots fantastiskt väder.

För att sammanfatta dagens känsla; EUFORI!   

Så kom då dagen då vi äntligen kom ut i skogen och la vårat första gemensamma spår, jag o Knott. Det behövdes en spårkurs för att få till det och jag är så glad att jag faktiskt beslutade mig för att gå den även om ekonomin kanske skulle klarat sig bättre utan den...

3 spår hanns med idag och det var nog alldeles lagom. Knott fick spendera mkt tid i bilen (som alla hundar) och innan första spåret var det lugnt, men sen när han fattat att vi var där för att göra nåt kul var det svårare. Det blev en hel del ljudande tyvärr. :/ Men men... får försöka se till att han får åka m o sitta i bilen en del i veckorna utan att göra nåt kul med, så att inte bilen = ljudande.

Spåren skillde sig inte så mkt i utseende o läng. Vi trampade upp en startruta, la i några godisar o traskade sen i väg 20-30 m rätt ut i skogen. Några godisar i fotspåren med blev det.

När det blev Knotts tur & han fick komma ur bilen exploderade han milt sagt, Så himla roligt att äntligen få göra något! I sitt vanliga jag var han högt o lågt, superglad o skulle hälsa på alla. Skällde lyckligt och det kändes som att ett spårfokus var ganska så längt borta, men...

Första spåret tog Knott som en dans! Ner med näsan, lugna ner sig, sänkte tempo och följde mattes spår! Tror bara han tog en eller kanske två godisar och han spårade förbi slutet, så vi fick uppmärksamma det. Superduktig, superkul och superglad! :) Knott är allt super vet ni ;)

Andra spåret gick han ut stenhårt! Exploderade ut i spåret o matte gjorde missen att inte bromsa honom. Så mnånstans i mitten blev han helt fundersam o hade tappat spåret o behövde sen en del hjälp för att ta sig till slutet. Men slutet var superkul och han gick stolt o lycklig därifrån!

Tredje o sista spåret gick över en mossbeklädd stenhäll och nu bromsade matte den superladdade hunden. Stundtals lite väl mkt för han vände sig om o tittade på mig som han gör då vi tränar att han inte skall dra i kopplet :P Men han spårade fint, tappade bort sig i mitten, men hittade själv spåret igen och tog sig superfint till slutet, där han stannade o ville ha sin belöning! Känns som han fattat lite mer vad det handlade om då o framförallt känner jag mig säkrare nu hur jag själv skall hantera honom & spåret. :) Är supernöjd m honom, även om han ljudade betydligt mer än jag vill (vilket gissningsvis är allmänt kännt här på bloggen redan :P )

I veckan skall vi försöka få till några till korta spår o sen så är det kurs igen nästa lördag. :) Trots att vi knappt lärt oss hur man gör än & trots att jag egentligen inte vet nånting om tävlingsgrenen väcks lusten att iaf testa att tävla i spår i framtiden ;) Känns ju halvttokigt m tanke på rasval, men han är så himla häftig att träna m och näsa har han ju ;) Det är de där andra momenten som skräms en del bara...

Så blev han trött då? Jo då, men det behövdes att Chili (mammas hund som är på besök) gick o la sig på andra sidan kompostgallret för att han skulle somna. Sen sov vi alla i soffan i ett par timmar. När Knott sen vaknade var han fit for fight för att terra Chili igen. ;) Nu har vi varit ute på en timmes promenad o det känns väl som att han kommer somna belåten ikväll iaf ;)