Så åkte vi ut till platsen där vi gick spårkurs för att lägga ett riktigt nybörjarspår till Knott och se om han helt tappat det. La först hans nybörjarspår, sen la jag ett lite längre och m en 90graders vinkel + två 10 m spår m massa godis i till gubbarna. Tänkte att de kunde få chansen att testa iaf, nu när vi ändå hade en del dötid att vänta medan Knotts sista spår låg en stund.

Knotts första spår gick fint. Han gick in i spår-huvudet m en gång han kissat utanför bilen. ;) Tog betydligt fler godisar än han någonsin gjort innan & hade ett betydligt lugnare tempo (behagligt, men jag blir ju lite nojig :P ). Han blev superlycklig när han hittade en liten repknut i mitten, men kunde sen fortsätta på spåret. Fick stort problem där spåret korsade en stig. Han velade fram o tillbaks vid stigen många gånger innan han fortsatte (aldrig hänt innan heller). Hittade sitt slut och var glad. :) Kändes helt ok, även om det inte kändes perfekt eller som den spår-Knott jag gick kurs med.

Sen när vi kom tillbaks till bilen kom det två andra bilar m hundar i. När ena killen klev ut hade han ett rejält revolverbälte runt höften! "Poliser som tänker spåra" hann gå genom mitt huvud innan han frågar om vi skall åka nu. Svarade att vi nog blir kvar ett tag till och plockar ut Felix. De åkte och sen när vi åkte hemåt passerade vi en hel hög m bilar, varav vissa polisbilar en bit bort i skogen. ;) Helt klart ett gäng poliser som var ute o tränade vovvarna. :)

Iaf sen blev det då Felix tur. Han har ju viltspårat en gång i tiden, men jag la ner det då han var så himla långsam och skulle slicka i sig varenda bloddroppe typ. Skitsegt att stå bakom o vänta på honom ju! Så hur gick han i sitt spår nu då? Det med massor av godis i. Jo skitlångsamt så klart! Han följde spåret fint, även då det saknades godisar, men det går verkligen i slowmotion. Han vägrar riskera att missa något! Han hittade sitt slut och jag fick träna mitt tålamod lite. ;)

Parker fick komma ut sen. Räknade väl inte riktigt m att han skulle vara intresserad av spåret. Det är inte riktigt hans grej att sänka huvudet och fokusera på något annat än att ha stenkoll på sin omgivning. Och efter polisbesöket bara minuterna tidigare kändes det inte det minsta hoppfullt. Men jag kunde inte ha mer fel! Hade laddat spåret m extragott godis, helt i onödan! Parker sänkte sitt huvud och spårade m glad svans i full fart (fast lagom o inte som när Knott kör full fart ;) ). Vid ett ställe stannade han upp och gjorde lite annat innan han spårade vidare och fick sitt slut. Superpepp ville han sen fortsätta och skuttade lyckligt runt sen när vi lämnade spåret.    Fantastiska hund! Jag vet att nästa gånga kanske han inte vågar titta ner minsta lilla mot spåret, men han skall helt klart få testa på att spåra mer!!

Knotts sista spår gick även det helt ok. Han tog någon godis, men hade lite högre tempo o struntade i flera. Hittade tennisbollen i mitten o lekte lite utan att få problem att återuppta spåret. Vinkeln klarade han galant, men den korsande stigen blev ett problem även här! Han som inte brytt sig om sånt alls innan. Efter en del velande och att jag tog något kliv över stigen kom han rätt och tog slutet fint iaf.

Efter spårandet gick vi en liten sväng m alla. Felix fick ta godiset i Parkers spår ;) och Knott fick springa av sig en massa spring m tennisbollen. Knotts spårande kändes iaf mkt bättre än då vi försökte på västkusten. Hoppas att vi kommer iordning o lite längre innan snön kommer, så vi har lite mer "kött på benen" innan vintern tar oss i ett allt för häftigt grepp.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Finns det någon som fortfarande bloggar? Eller läser bloggar? Har jag tid och ork att blogga igen? Eller ska allt fortsätta hamna på fb bara? Ska jag samla hundträningen här igen kanske? Tycker iofs det är kul m fb-minnena som dyker upp, men annars ä...

Bloggen är ju nästan död, men känner ändå att jag vill ha kvar den och samla minnen i för att kanske en dag ta upp den igen när tid och ork finns. Så beslutade mig för att försöka samla ihop en årskrönika från 2017 iaf. :)   JANUARI   Vi börj...

Håller fortfarande på att smälta hela Crufts upplevelsen och hoppas att jag så småningom ska få tid och ork att skriva ner en längre text om allt. Just nu känner jag bara enorm tacksamhet!      Tacksam över att jag har världens bästa Knott! Vi ha...

2016 går mot sitt slut och det är väl dax att sammanfatta året så smått. Redan 2015 stod det klart att 2016 inte skulle bli det tävlingsår som jag sett fram emot. Istället bestämde vi oss för att flytta till Wales. Makens disputation i mitten av Febr...

Joy, det är vad vårat nyförvärv kommer att kallas. Iaf om ni frågar mig. Familjen är inte helt enig, men eftersom det är jag som står för det mesta av träningen kommer det iaf bli det hon lyssnar på i slutänden ;) Krypet tycker hon ska heta Röda Hulk...