Två helger i rad har vi faktiskt varit iväg och tävlat jag och Knott. Förra söndagen så var vi i Söderköping och körde agility. Knotts officiella debut ute och det gick väl inte lysande :P HoppA varade i ungefär 10 sek för oss, sen hade Knott lämnat planen för att dejta nån mystisk hund som stod långt borta i skuggan. *suck* Besvikelsen var ganska så stor får jag allt erkänna! Det känns så himla surt att han gör så, då jag ju vet att han kan så enormt mkt mer! Nu fick jag inte känna på banan alls. HoppB gick betydligt bättre, även om det blev en krock efter andra hindret och en disk då han tog tunnel istället för slalom. Sen gick han ur slalomet och tog platten, samt sket i ett hinder innan vi kom ihop oss igen och kunde köra klart banan fin fint. Slutet kändes så där underbart som det brukar kännas när vi kör agility ihop, så vi avslutade iaf m en toppenkänsla! Blev väldigt fundersam till varför han tog tunneln istället för slalomet, då det verkligen inte var ett synligt problem när jag banvandrade. Så här i efterhand tror jag det var min kraftiga inbromsning (för att förbereda samling och slalom) som fick honom att tro att vi skulle svänga. Oavsett så är jag så himla glad att vi fick ihop oss innan banan tog slut och att vi fick till slutspurten så där bra som det bara kan gå. En vill ju lämna tävlingen m mersmak. ;)

Självklart finns spektaklet på film :P (dock inga banskisser :( )

Dagen efter var det agilitykurs och Knott var nog ganska så trött fortfarande, för han var aningen mer "all over the place" än han brukar vara på träningarna. Så han drog ju även då vid några tillfällen. Bortsett från de tillfällena så fick vi en sån där superkänsla m oss hem som räckte i flera dagar! Vi har massor kvar att träna och lära oss, men en del saker kan vi jävligt bra med!

Igår var det så dax att tävla igen. Denna gången i Vadstena och både min och Knotts debut i rallylydnad. En bana hade vi testat att gå tidigare, tränat med skyltar 1-2 ggr. Dessutom var det kallt, blåsigt och stundtals regnigt! För två veckor sedan kunde Knott inte ligg, så veckan efter Söderköping har fokuset helt legat på att få till något typ av liggande. Då träningstid och tillfällen varit väldigt begränsade, har träningen enbart handlat om att få ner armbågarna i marken och väldigt slarvigt gällande övriga kriterier. Under uppvärmningen för bana B blev det stort sett bara tragglande kring ligget, då det så klart var m på den banan (trots regn! :P ). Det lönade sig visst, för domarkommentaren blev just "Snyggt läggande" ;)

Är så grymt nöjd m Knott! Inte nog m att det bara var andra (& tredje) banan han gick i hela sitt liv, detvar skitväder och han skötte sig så himla fint!    Vi fick jättefina poäng och klassvinsten (delad) kom som en chock! Tänk vad underbar han är min kille!    Från att ha planerat en massa rallytävlingar i sommar (då agilitytävlingarna känns så få) behöver vi nu bara ett uppflyttningsresultat till innan vi kan flytta upp till fortsättning om vi vill! Helt galet ju! Sen vet de tusan om jag vågar flytta upp :P Har ju liksom tänkt att rally nybörjare är så bra för då får jag ha honom kopplad    Ja ja, sjukt nöjd med gårdagen är jag iaf!

Igår drog så äntligen tävlingskursen igång! Vädret var inte på vår sida utan det var nästan höstkänsla över rusket. Knott fick inviga Parkers gamla koja och sitta i bur, vilket hördes över hela vidingsjöskogen tror jag :P Och pga rusket fick han springa i sin fleecetröja, då jag var livrädd att han skulle bli kall.

Vi byggde en bana, gick den själva och fick sen springa ett varv innan instruktören gick den m oss alla och gav sina tips. Banan var ganska så simpel & vi tog oss runt felfritt (om än m vissa stora svängar, varav ena kanske var lite väl nära "publiken") första varvet (som inte filmades). Höll mig till säkra byten och vägval. Instruktör Anna hade dock lite andra ideer kring byten och vägval (för föraren) och även om det verkligen var utanför min bekvämlighetszon så är vi ju där för att lära, så det var ju bara att tuta och köra. Och bara jag gör det jag ska, så verkar ju inte blindbyten vara nåt bekymmer för hunden! Ruskigt läskigt att släppa honom m blicken måste jag dock erkänna! Sen var det den där 8-9 alltså... Ett sånt där typiskt ställe då Knott tenderar till att försvinna rätt ut efter 8. Min lösning, framförbyte för att "tvinga" in honom, gick ju sådär iom att jag är för långsam. :P Anna höll fast på det bytet med tillägget att vara snabbare o visa tidigare, men efter att jag gett gärnet och det var uppenbart att jag inte kommer bli snabb nog :P så testade vi andra ideer. Dock fungerade inget klockrent igår och då Knott tjöt till vid ett tillfälle då han tog kampbelöningen bröt vi träningen för kvällen.

Kände mig grymt nöjd med honom! Han skötte sig så bra jag kunde begära efter en tids uppehåll och dåligt m träning. Att vi behöver tajta upp svängarna är ju inget nytt för oss direkt och en av de grejerna jag hoppas vi ska få lite mer hjälp m på kursen. (& jag överväger skarpt klickerkloks onlinekurs som drar gång i mitten av maj!) Sen skällde han ju stort sett konstant i buren, men jag tror det blir nyttigt för honom att sitta i den på kursen. Han lär ju skälla bunden med liksom :P

Film på det roliga med :)

Sen det där tjutet då... Det var tydligt att han fick ont! Han undvek mig, ville absolut inte ta kampen igen och ett tag hyperventilerade han kraftigt. Upplevelsen jag fick var att hans nos kom "ikläm" när han grabbade tag i kampen, men allt går ju så förbannat fort så helt hundra på det är jag inte. Han rörde sig iaf fint i trav efteråt och verkade inte bekymrad kring något annat än kampen. Väl hemma sen så skällde han till orolig vid nåt tillfälle när han bäddade i soffan och sen när han gick för att lägga sig i sovrummet tjöt han till lite ynkligt. Exakt vad han gjorde vid dessa tillfällen vet jag inte. Idag har jag känt, klämt, böjt och tittat på honom utan att hitta nånting. Han tycks vara sig själv igen och på promenaderna har han rört sig fint i trav. Får väl erkänna att jag hade svårt att somna igår pga oron, men idag känns det bra iaf. Bäst är att det ringde från Norsholm om ett återbud, så redan nu på torsdag fick vi tid hos Marie där! Helt perfekt! Då kan hon känna igenom honom oxå och förhoppningsvis bekräfta att han inte verkar ha gjort nåt som gjorde ont i ryggen.