Insåg att det är hög tid för en liten slalomupdate. Det går bra. 6 "vanliga" hemgjorda bågar till 12 pinnarsslalom numer och bågarna ligger snart på marken! I fredags testade vi dessutom slalom i kombination och full fart. Inga problem alls! Han sökte tom ingången riktigt fint även om jag inte utmanade m någon svår vinkel för honom. Senaste filmen på det är denna, 3 veckor efter förra filmen här på bloggen. :)

Här om dagen hade både jag och D några ärenden på universitetet så vi packade in hela familjen i bilen och drog dit. Då jag blev klar först tog jag sen vovvarna och Lilla skutt och gick en liten sväng på campus. Jag älskar verkligen hundlivet vi har numer! Båda hundarna är superlätta att ha med stort sett överallt. De ligger nöjt i bilen, tycker det är trevligt att hänga m o träffa folk, funkar bra i stan, bra lösa, helt ok uppbundna. Aldrig känner jag "Nej det är inte en miljö X klarar". Så förbannat härligt!

Iaf, campuspromenad m två lösa hundar och kikandes på några av de alla konstverk som pryder campus. Perfekt poseringsträning ;) Felix har ju levt m poserandet i massor av år nu och har sina poser, men Knott har inte alls fotats på samma vis under sin uppväxt. Dock fattar han snabbt och poserade gladeligen på det mesta. Bara en enda skulptur väckte en viss tvekan, men när matte bad honom så ställde han upp. :)

Felix hittade själv vart han skulle posera när jag bad Knott hoppa upp ;)

Bara älskar texten på stenen! Den och Knott liksom ;) Älska!

Den läskiga stirrande saken, men inte så läskig att man inte kan göra vad matte ber om

Gubben som tidigare stod på land (& jag har en del fina Enyabilder med) står numera i vattnet. Lite klurigt att få Knott i den position jag ville, men är man envis så kan man klura ut det tillsammans :)

Magic mushrooooms

Ett Knott i handen

Världens bästa duo   

Och slutligen min för närvarande favvobild på min fantastiska lilla valp. Tusan vad jag älskar den hunden! Blir alldeles varm i hjärtat när jag ser honom kika fram   

Av en slump snubblade jag över våra gamla bortglömda bloggar idag. När tiden infinner sig blir det nog till att läsa igenom dem igen. Så länge sparar jag dem här, så de inte glöms bort igen!

Japp, nördar massa slalom och hoppas att vi skall kunna det där hindret innan juli är slut iaf. Blir dock dryga veckans paus snart då vi skall ha annat för oss, men jag hoppas att det blir en lagom träningspaus för att få det där sista att falla på plats ;)

Två par kompostbågar är numera utbytta till "vanliga" bågar och det funkar bra. Nu kan det ju bli fel, men fekvensen av lyckande känns ändå hög generellt och jag fortsätter att utmana honom vissa av passen och andra försöker jag mest bara få in muskelminnet i hur man utför hindret. Jag har varit väldigt nöjd med hans teknik. Han har kört jämfotahopp och då han ju är så pass snabb som han är i sig själv har jag varit väldigt nöjd med det. Skonsammare (tänker jag iaf) och även om vissa menar på att det är långsammare så känns det inte riktigt som ett problem. MEN nu har jag börjat se enfotasteg då o då när han kör. Vet inte riktigt hur jag skall ställa mig till det..? Jag vill ju ha jämfotahoppen, men kan jag påverka? Eller är det bara att finna sig i den teknik han väljer? Än så länge är det bara 1-3 passager/helt slalom som blir m enfotstekniken, men ändå... Skall man gå in o låta bli att belöna de slalom där man ser det dyka upp? Kommer han fatta? Kommer jag kunna vara konsekvent (det går fort och är ibland skitsvårt att se!)? *suck* Lättast är väl helt klart att låta han välja teknik själv och vara nöjd den dagen han kan ta ett slalom utan bågar... Men jag gillar ju att nörda ;)

Film på eländet ;) Vid typ 17-18 sek syns några enbetssteg för den som har ett snabbt öga.