Idag på promenaden funderade jag lite på det här m lösa hundar, folk man möter och andra hundägare/hundar. Jag har oftast Felix lös, sällan jag ens har m ett koppel till honom om vi bara skall gå en vanlig promenad hemmavid. Jag skulle ljuga om jag sa att han vänder på en femöring och kommer som ett skott när man kallar in honom. Oftast så gör han klart det han pysslar med och traskar sen bort till en som den gubben han är. Men han är även (oftast) totalt ointresserad av människor och annat vi möter vilket gör att han ytterst sällan gör några direkt närmanden. Jag försöker ändå alltid att han skall komma o vara nära mig om vi får någon typ av möte, vilket oftast funkar bra bara jag ser till att kalla på honom i tid (det går ju som sagt inte undan nånstans :P). Jag får ofta höra att jag har sån "Bra pli" på mina hundar och brukar då svara att "Vi försöker". För personligen tycker jag kanske inte att vi har sån superpli på varandra, men vi försöker iaf att inte störa andra.

Även Knott har jag lös större delen av promenaden som det är just nu. Han har dock ett koppel släpandes efter sig och kommer för det mesta som ett liten blixt när jag ropar på honom. Ja han kan tom vända på en femöring ;) Men han är ju valp och även om vi har ytterst få felsteg än så länge så räknar jag m att det faktiskt kan hända. När vi får möte brukar jag kalla in honom (& Felix) sen ställer jag en fot på hans koppel och så belönar jag som om han vore lös. Än så länge fungerar det super, vilket känns skönt. Vill ju kunna ha honom lös så mycket det bara går.

Men så idag fick vi ett möte jag missade att se i tid. Skulle gå o slänga en bajspåse i en sopkorg som stod 5 m bort på en korsande gångväg, så jag ställde vagnen m sovande Krypet i där vi var (& var på väg) och så skyndade jag och Knott bort till sopen. När jag vänder mig om ser jag att det kommer en hund mot oss i korsningen och att Felix redan fått syn på den. Ropar på Felix, men han lyssnar inte. Överväger om jag skall säga åt honom på skarpen (då brukar han avbryta), men vill inte riskera att väcka Krypet då hunden ser vänligt sinnad ut. Så upp m Knott under armen o kuta bort för att ursäkta mig och få m mig Felix. Hunden vi mötte var vänligt sinnad, men lite spänd då matten halat in flexit så att den typ är tryckt mot hennes lår. Säger att Felix är snäll, men hon visste inte om hennes hund skulle vara det då han blivit påflugen... Säger att det är ok att släppa fram ändå, för Felix får skylla sig själv isf (hunden såg SNÄLL ut), mne icke. Hon drar iväg sin hund och sen får jag minnsann höra att det är en ny lag nu sen 1 mars som förbjuder att hunden är lös. Ja inte mer än 1-2 m från en iaf! (själv hade hon ju dock flexi på sin hund...) Dum som jag var sa jag emot, att den inte alls är ny och att det handlar om att inte störa vilt, men att det nu är så man kan få böter om man inte har koll på hunden. Men nä jag hade fel (Har jag det? Någon som kollat upp det mer nogrant än mig??). *suck*

Sen gick jag och funderade på detta hela promenaden. Att det alltid skall vara andra hundägare som ger en skit kring ens hundar. Nu avskyr jag oxå när främmande hundar kommer och hälsar hur som helst, men ser jag att hunden är vänligt sinnad så SLÄPPER jag mina egna så de kan hälsa utan att bli störda av oss människor. Felix går inte att misstolka när han närmar sig någon. Han gör det väldans fint, lugnt och artigt.

Jag skall verkligen försöka att själv fundera på hur jag bemöter andra hundägare! Vi borde ju hålla ihop och hjälpa våra hundar att få vara just hundar. Oftast klarar hundarna det allra bäst då vi låter dem sköta det själva dessutom ;)

Idag fick TCP agera försöksdjur/studieobjekt i dogsense.se Hundspråk! - Flockliv . Kan väl erkänna att jag kände mig aningen skeptisk till att ha m Parker på nåt sånt där. Vad skulle han bidra med liksom... Men jag fann det hela väldigt givande iaf. :) Till att börja med känner jag mina hundar ganska så väl. Parker gjorde ungefär vad jag trodde han skulle (gömde sig i ett hörn typ) även om han var lite modigare än jag vågar hoppas på i såna här lägen. Han vågade komma fram lite, nosa lite, hälsade lite på Therese (som han gillar en hel del!), satt en stund på en stol... Men överlag höll han ju sig i hörnet bakom mig/D. Felix körde sitt vanliga egna rejs. Han gick igenom hela rummet (golvet alltså inte människorna) och letade efter gotta. När han undersökt rummet & var klar kände han att han kunde gå ut och kolla nästa rum/hänga m husse o lillhusse istället. För där vi var hände ju inget som var intressant enligt honom. Knott var Knott. Glad, kul, spännande, full fart! Det som förvånade lite kanske var att han inte tog mer spontankontakt m de som var där. Han är ju så j-vla på rent generellt när han träffar folk, men här var det ingen som direkt hälsade på honom och då var han heller inte på dem. Sen fanns det ju så klart en massa annat att undersöka. :)

Som det är nu upplever ju inte jag riktigt att vi har en flock. Det känns som tre individer mer än en flock. Vi får se om vi får den där flockkänslan igen eller vad som kommer hända. Var även kul att höra lite hur andra upplever våra hundar. De verkade tycka se mer flockkänsla mellan Parker & Felix iaf och så är det säkerligen även om jag kan ha svårt att se "flocken" dem emellan. Sen så var det en som sa den där klassiska om Parker "Han ser osäker ut, men inte rädd". Att det skall vara så klurigt att se rädslan i Parker? Vad kan det bero på? Är det för att han är passiv (eller flyktbenägen) i sin hantering av rädslan? För nog var han tydlig i hur han upplevde situationen även om jag tyckte han vågade mer än jag vågat hoppas på. Spännande är det iaf! Hoppas Therese lägger upp lite av filmklippen som togs idag. Känner att jag mer än gärna skulle se dem igen nu!

Det är allt annat än lätt att ta gruppbilder numer. Dels så är jag sällan ute m alla samtidigt. Sen så har ju Parker alltid tyckt att det är slöseri m tid att posera. Knott har inte riktigt fattat vad det hela går ut på än och Felix, som ju brukar vara bäst på det, vill helst inte vara i näheten av det där knottet... Mer övning behövs uppenbarligen, men här kommer iaf några bilder.

Länge har jag tänkt att Lystra skulle få ett litet bildinlägg, men först nu fick jag sitta en stund vid datorn för Krypet. Vi passade ju fröken en vecka i somras och det är ju pga som vi faktiskt har vårt Knott nu. Här kommer en bildbombning från hennes sommarvecka hos oss.

Undra när gubbarna kommer tycka att Knott är lika ok??

Idag började dagen smått kaotisk med en stackars Felix som mobbades av både Knott och Krypet. Vi har det aningen ansträngt här stundtals då Knott verkar tycka att mobba Felix är någon typ av lek, medan Felix bara vill få vara ifred från både valp o unge. Planen att Felix skulle simma idag istället för promenad ställdes in och istället tog D med sig gubbarna & Krypet och drog till tinnerö för en långtur i finvädret. Själv blev jag kvar hemma med Knott och plugg. Fasen vad kul det är att plugga alltså! Även om jag känner att jag verkligen kommit ur det = allt tar mycket längre tid än jag är van vid, så är det ändå så himla stimulerande och roligt. Hoppas innerligt att jag skall lyckas få till att ta de här poängen nu så jag kan ta ut en mastersexamen sen!

Men men... När jag började känna att det räckte m pluggande fick jag nys om att Trassel m matte skulle åka på ridhusträningen trots att de fick hem lille Best igår, så då bestämde jag snabbt att jag och lilla terroristKnottet skulle haka på. Hörde av mig till D och vi beslutade att de skulle hålla sig borta en timme tills jag dragit hemifrån.

I ridhuset hjälpte Knott till att bygga bana på sitt sätt. :P Han kutade runt, smakade på fliset, kampade m mattes ärm, hälsade på folk, skällde på matte när han tyckte hon var för långsam m belöningen och var så där lagom valpig. Sen när de vuxna hundarna skulle köra igång satte vi oss precis utanför ridhusöppningen och körde lite träning själva. Knott filade lite på att runda en kon, funderade över att han inte alls fick plats i plastbyttan matte tagit med till honom och att han verkligen aldrig någonsin övat på kf-beteende på en sån där :P Men han tittade även då o då upp på de vuxna hundarna som hade så superkul ute i ridhuset. Han funderade på dem, men valde alltid matte    Han var verkligen superduktig min lilla skrutt!!

Sen efter en liten stund flyttade vi in i ridhuset och då körde vi filtträning (istället för burträning då jag inte orkade släpa m buren när vi gick upp idag). Hittade en handduk i ryggsäcken, så den fick han ligga på. Aldrig övat detta innan heller, men han börjar förstå det där m att matte gillar att ha honom liggandes i hennes närhet ;) Nog blev det en del skall i frustration, men överlag är han verkligen superduktig! Han kollar upp på de andra hundarna då o då, nån gång ville han gå o kolla närmare, men större delen av tiden vi var där var han iaf på handduken.

Och tusan vad trött han blev av den där tiden vi var i ridhuset, för han har sovit sen dess typ!! Jag som hade tänkt att filma ett burpass här hemma inför veckoutmaningen som drar igång imorn. Knott verkar dock behöva sova just nu... Måste bestämma mig för vad vi skall fokusera på m burträningen denna veckan bara. Han gillar ju buren nu (så länge den är öppen), har skaplig stadga (eller skitbra om man tänker på hur liten han är), men vi har inget frikommando ännu... Så jag vet inte. Kanske skall vi först träna in ett frikommando och sen försöka få in det i burträningen... Men hur mycket kan man kräva av en liten valp som inte ens är 12 veckor än??

Är väl lika bra att bestämma det hela nu. Valp heter Knott. Så nu kan vi inte ändra oss nåt mer :P

Och nu när D försökt somna Krypet så passade jag på att köra ett klickerpass m hela gänget. Tusan vad de äldre herrarna var sugna på det! Kanske inte så konstigt iofs då ingen fått någon promenad idag... Men men... Även Knott var laddad. Kanske smittade de andras glädje av sig, kanske börjar han verkligen fatta det här m klickern nu... Jag vet inte, men han bjöd på en massa beteenden (& en jävla massa ljud med) och den lilla söta svansen gick en massa. :)

Han har fattat att han skall ner i korgen m alla tassarna & att man kan ligga. Nostargeten har han börjat stoppa i munnen, så där behöver jag tänka om lite. Leka är svårt när det finns mat i närheten så det behöver vi komma ihåg att jobba med.

De stora fick göra lite trix mest för att få göra något. Parker hade lite svårt m kontrollen idag och lämnade sängen i slutet för att vara m när Knott körde. Det var inte så lyckat för Parker tyckte Knott inte skulle hoppa på matte och sa det lite ofint till Knott. :/ Tur nog tog Knott det inte allt för hårt, men Parker åkte ut ur rummet ändå. Sånt där är aldrig ok här hemma, vilket Parker egentligen vet. Samtidigt så får Parker aningen lite just nu. Han tycker ju inte om att gå längst gångvägarna som är plogade och med barnvagn kan jag inte erbjuda så mkt mer... Och generellt är han ju inte så där jätteintresserad av att träna heller, även om han var vrålsugen just ikväll då.

Kändes iaf himla skönt att få till ett riktigt bra pass m alla grabbarna så här efter en riktigt dålig och jobbig dag. :) Tänk vad lite hundträning kan göra för humöret. Btw så sover litet Knott stenhårt här nedanför mig nu ;)

Igår var det så dax för den näst sista gången på stressa rätt kursen. Då mor är här denna veckan passade vi på att låta Krypet slippa hänga med vilket han uppskattade. Så det blev jag, Parker och mamma m Chili som åkte iväg till klubben i torsdags. Fel bil, "fel start" och allmänt lite konstig vecka innan gjorde att förväntningarna inte var allt för höga denna gången heller. Men vi fick skriva ner en målbild och visualisera den innan vi körde igång kursen m hunden. Personligen har jag skitsvårt för det där med målbilder och ännu svårare att visualisera skiten, men jag gav det ett försök då vi ju är där för att lära oss ;)

Och när kursen var slut för kvällen så kände jag mig så nöjd. Inte nog med att Parker skött sig superbra! (han la sig ner, sköt ut bakbenen lite lagom och var helt tillfreds!!   ) Utan jag lyckades riktigt bra med min målbild, både gällande att få till den och att ställa "rimliga" krav gällande vad jag kunde förvänta mig av Parker under dagen! Det kändes så bra då jag annars ofta har en känsla av att jag faktiskt inte känner honom o inte vet hur han kommer reagera i olika situationer. Att då se att jag faktiskt har en del koll på honom (efter att iaf varit i situationen nån gång innan) och framförallt då vilken typ av utveckling jag vågade räkna med! Så häftigt!

Vet ni förresten! När vi gick in i lokalen så valde han igår att gå in före mig! Tidigare gånger har jag fått dra in honom. Dessutom så vågade han lukta i någon annans godisburk och SNO ÅT SIG en bit torkad lever! Alltså, att han bara luktar på andras grejer är ju skitbra, men att han dessutom vågade sno något och sen äta upp det trots att det var hårt och inte på någon trygg plats! Han är allt bra cool Parker!!

Så än en gång känner jag mig skitstolt över min knasiga lilla grabb! För han är faktiskt jävligt bra!!

När vi ändå är på sånt bra humör så måste jag nog fortsätta sprida glädje i bloggen (behövs det desperat eller vad?!). Den där lyckan som damp ner i mailboxen här om dagen såg ut så här

Hela 6 små sötnosar blev det i slutänden!

och en av dessa två små gossar är våran!   

Alltså spana in öronen!     

Så i januari någon gång (när alla papper o tillstånd är klara) åker vi och hämtar hem vår alldeles egna, högt efterlängtade cirneco-grabb. Lyckan är total!

Grabben kommer från Laavakartanon, hemsida för de som är intresserade.