Idag kom en glims av lycka nerdimpande i mailboxen. Berättar mer när vi vet mer... Men jag svävar lite på moln just nu!

Det där lilla positiva jag hoppades kunna skriva om snart dog igår. Bokstavligen DOG     

4 veckor hann han bli och planen var att åka o hälsa på honom nästa helg. Men så blir det alltså inte...

I augusti för två år sedan startade vi The Crazy Packs blogg här. Det har hunnit hända en hel del sen starten, både på hund (djur) fronten och på mer privata plan. Stundtals känns det som att jag lever i värsta såpan där intriger, draman och olycka slåss om att få plats och ta tid. Under dessa två åren har jag "hela tiden" tänkt att det snart blir bättre, att så mycket värre skall det väl inte bli iaf... *suck* Jag vet inte... Kanske vänder det snart??

För snart två år sen (november 2010) somnade världens bästa Gimli in och med honom följde en enormt stor del av "The Crazy Pack". Han var liksom TCP på något vis, full av glädje, bus och påhitt. Utan Gimli kändes TCP inte riktigt lika Crazy längre om vi säger så...

Och så i somras lämnade Virus oss och snart står vi inför ännu ett avsked    På dryga två år har alltså The Crazy Pack HALVERATS.    Nog för att jag alltid vetat att risken är stor att vi kommer behöva säga många farväl inom en kort tidsperiod, då det bara skilde knappt 9 månader mellan Felix och Gimli (& där emellan låg Enya). Men de skulle ju bli gamla!

Motivationen att blogga här är ganska så låg för tillfället om man säger så... Jag hoppas att jag snart skall ha något positivt att skriva om istället för just nu blir det inga muntra ord...

Hur ser det ut hos er när det tränas hund? Så här ser det ut hos oss (Krypet har inte riktigt lärt sig att sitta på linje ännu ;) )

Aldrig vågade jag hoppas att det skulle gå så bra med hundarna o Krypet som det har gjort! Vi har verkligen ett gäng supervovvar!

Idag var det agilitytävlingsdebut! Inte för mig och Enya alltså, utan för Krypet, som åskådare. Och han gillade det! :) Det tog visserligen nån timme innan han insåg att det sprang hundar på banan framför oss, men oj vad glad och upphetsad han blev när han upptäckte det!    Om 7 år skall ni se att lillhusse tävlar själv m sin lilla jycke (vad det nu kan bli för hund...)

Det fanns massor att upptäcka när man var på agilitytävling, så det är ju inte konstigt att det dröjde innan man fick syn på hundarna ;) Eller vad sägs om plastband som markerar banan?!

Eller mammas sko?! Den verkade smaka bättre än pappas tå iaf ;)

Världens bästa lilla kompis var med, så honom kunde man ju mata istället för att äta själv med.

och när vovven inte mumsade majskrokar ur näven på ungen passade han på att jäsa i solen. Man måste vara tokig för att springa och hoppa i denna värmen tyckte iaf Felix!

Sen hade vi faktiskt en annan debut med! Insjöbad! Inget heldopp precis, men mamma blev rejält impad att det kunde vara så kul, trots det kalla vattnet. Men att sol, härlig sommarvind i håret och vattenlek är svårslaget vet väl egentligen de flesta!

känns faktiskt inte alls omöjligt efter en vecka med en Lystra-valp    Hoppades väl lite att valp skulle få mig på andra tankar, men det har bara varit roligt! Nog är hon pestig som en valp bara kan vara stundtals, men hon är ju även så underbart nyfiken och positiv som bara en valp kan vara ;) Jobbigaste har väl varit hennes gälla skall (som Krypet inte gillar), men annars har det mesta flutit på himla smidigt måste jag säga. Snart återgår vi till tre hundar igen då Lystra skall hem till sin matte och jag tror hon kommer tycka det är skönt. Familjelivet verkar lite knäckande för liten valp som är så trött på kvällarna att hon inte vill ut o nattkissa.

Kanske kommer det fler bilder på sötnosen nån dag, men så länge får ni nöja er m dessa.

Tänka sig, hela The Crazy Pack på en och samma bild!