Idag var det min tur att gå till BM för efterkontroll. D och Krypet tog en promenad så att jag slapp ha med gnällig unge in vilket var skönt. Vår söta lilla BM-tant hade med sig en manlig läkarstudent, vilket kändes lite så där inför gyn-undersökningen :P Men iaf, allt såg bra ut, inkl. blodtrycket och pappret jag fick fylla i om hur jag mådde. Vi pratade lite om förlossningen, men kanske mer om tiden efter förlossningen och om hur det var att ha Krypet på neo/iva.  BM påpekade vikten av att gå ner alla kilona jag gått upp, men att de inte skall vara borta förrän om ett år ungefär. När jag sa att jag faktiskt inte planerar att gå ner alla lät hon inte alls glad, men det är ju inte direkt hennes ensak :P Vågen visade på att jag inte gått ner något märkbart sen jag lämnade bb, så det är ju lite kvar då om man säger så :P Känner dock ingen brådska alls, då jag gillar min nya kropp ;) Men visst, kanske tröttnar man på den mjuka goa magen så småningom..? Jag är iaf inte riktigt lika lyrisk över den längre :P Just det, konstaterade för nån dag sen att magmusklerna verkar ha gått ihop nu, så det är väl fritt fram m sit-ups nu. Synd bara att det är så förbannat trist :P LÄr nog inte bli många gjorde liksom. Nä blir nog ingen träning gjord här, annat än ev lite hundträning då. Men vem vet, kanske kan Krypets moster få med mig att träna när hon flyttar till länet i början av nästa år..? Vore kanske något :D

Hundarna fick en värdelös dag idag. När jag och Krypet kom hem så tog vi med alla ut och gick ut 25 min i solen. Inget spännande alls, men Enya fick iaf springa lite lös och jag sög åt mig all sol jag kunde. Andra år brukar jag verkligen behöva den där solen för att orka fungera, men iår har jag knappt reflekterat över att jag saknar den faktiskt! Och detta trots den grymma sömnbristen jag har just nu! Tänk vad ett litet Kryp kan göra  

Imorgon blir ännu en dålig hunddag. Krypet har tid på sjukhuset för att göra EKG och kolla hjärtat med ultraljud igen. Förhoppningsvis konstateras det bara att allt är som det skall och att hans andning kommer bli bra, men oron börjar smyga sig på nu. Det är tur att han är en frisk, pigg pojke som växer och utvecklas som han skall, för annars hade man väl dött av oro nu!

På fredag kommer Krypets farmor och farfar hit, så det lär knappast bli en hundhelg. Nog för att vi brukar komma ut på ordentliga promenader med dem, men Parker slipper helst deras sällskap om man säger så. Och här börjar suget att dra igång agilityträningen verkligen suga i mig.

Nä dax att äta nåt igen och sen göra sig klar för sängen. Håll tummarna för lillgrabben imorn!!

Det är ju inte mkt till en hundblogg här längre... Hundarna får det de behöver i promenadväg, men annars är nog livet lite torrt och tråkigt för dem just nu. Idag var det dock hundarnas tur och bilen styrde mot älskade viggeby.

Lillkillen sov gott, så länge inte vagnen stod stilla :P

Vi alla tyckte det var superskönt att komma ut ordentligt tillsammans!

Felix hittade till sin stora glädje något riktigt maffigt att smeta in sig i! (Behöver jag säga att han fick duscha när vi kom hem?!)

Enya tyckte han luktade så gott att hon var tvungen att rulla sig bedvid honom!!

Då det var så härligt ute beslutade vi oss för att utforska nya marker

Och vilken fullträff det var! Dit skall vi gå igen!

Det var våran härliga utflykt idag!

Nä tänkte väl inte det!

Idag skulle Gimli ha firat 7½ år! Men så blev det aldrig. :( Saknar honom varje dag och den senaste tiden har jag saknat honom så det gör ONT! Fan vi kommer aldrig få en hund i närheten av lika bra som han igen!

Snubblade över dessa filmer idag när jag letade efter beriknings-filmer och bara måste visa dem (igen kanske?). Varje gång jag kollar på dem blir jag så stolt i hjärtat över min älskade Gim.   Hur han så fint medlar mellan den dryga lilla terriern som inte vet hur man riktigt skall bete sig i närheten av en katt och katten som undrar vad tusan det är för något litet som skuttar runt. 

Magen bli större, fötterna blir större, händerna blir större, siffran på vågen blir större, allt bli större... Dessutom blir sömnen bara sämre o sämre, samt huvudet har lidit av en envis huvudvärk i tre dygn nu... Ändå känns det inte som om Krypet har några som helst planer på att komma inom en snar framtid *suck* Behöver jag säga att jag börjar ledsna?! Det är inte bara det att jag vill "ha tillbaks min gamla kropp", utan jag är faktiskt riktigt sugen på att få träffa Krypet nu och påbörja vårat liv ihop! Och då menar jag ett liv som innehåller mer än sparkar i sidan som håller en vaken om nätterna! Men vi får väl se... Krypet blir ju garanterat ett septemberbarn iaf.

Annars så var jag duktig och släpade mig med ut m D och hundarna ikväll. Vi tog bilen till halshöga och gick en minimal bit innan vi slutligen vände. Hundarna hade kunnat gå bra mkt längre, men alla är de goa och följer mattes ork. Sen tog vi dock bilen till rosenkällasjön och kikade lite inna vi åkte hem. Jag är helt färdig, de andra är nog inte tröttade än efter en normalt snabbkiss, men men... De fick ju iaf sällskap av matte ;)

Idag blev det en utflykt till Kärna mosse m alla hundarna. Det var längesen vi var där nu så det var ett alldeles lagom utflyktsmål idag i värmen (& m trötta matte).

Dessutom fick vi m oss nästan en hel ica-kassa m såna hära hem!

Dessa bilder ligger i en bildtråd på mitt favvo-hundforum sen november 2009. De är alltså snart två år gamla. När jag skaffade bloggen var tanken lite att de bildtrådarna jag gjorde på forumet skulle hamna här med, så att vänner och familj som inte hänger på hundforumet skulle kunna ta del av dem med. Nu blev det inte så... Men när jag nu har suttit och gått igenom nästan 30 sidor m bildtrådar skapade av mig på forumet i jakt på Gimli-trådar så har jag hittat en del som jag bara älskar och måste dela med mig av. Detta är en sådan!

Har ni smakat på räka?

Jag fick en här om dagen

Enya stod och försökte sno den, så jag insåg att jag var tvungen att ha koll

Smakade på den

& jag måste säga att den smakade lite skumt

men det mesta brukar gå att äta

de här var dock verkligen på gränsen till ätbart

massa spröt och skit ju

testade att gnaga av skalet m framtänderna

men vet de tusan om det blev bättre

 
men Enya stod ju fortfarande och ville ha den, så vad gör man inte

ska jag vara ärlig har jag ätit godare grejer!

/Felix

Efter att ha studerat Felix kämpade med räkan fick även Enya en. Snabbt insåg hon vikten av att det var tvunget att skala den

men den var uppenbart tveksamt god

OÄTLIG!

men så dyker brorsorna upp

genast blev räkan "ätbar"

pillmajan pillade på

och höll koll på grabbarna

säkrast att ta m sig räkan till dynan kanske

där kunde hon pilla vidare, utan brorsorna

räkan var dock inte god nog för att ätas, dock skulle inte grabbarna få den

För er som inte visste

så är räkor jättegott

spela roll om det är skal eller spröt på dem, bara att tugga & svälja ju

/Gimli

Givetvis fick även Parker en räka!

Parker är väldigt skeptisk till nya saker, framförallt sånt som ska stoppas i munnen, så matte fick vara med och försöka övertala pojken

Ska man äta den?!

får väl testa då

Hjälp, den föll

testar igen

det går ju att ha den i munnen

Det mesta hamnar alltid i soffan

Smakar inte bara konstigt, känns ju konstig i munnen med!

Parker lämnade sen sin räka i soffan