Idag blev det en tur m hela gänget till agilitybanan. Sist vi var där så var ju Enya sjukt omotiverad och jag har nästan varit lite orolig för att hon skulle ha tröttnat, men idag var min laddade tös tillbaks. Visst hade hon sina stunder då jag undrade om hon ens ansåg att hon var där med oss, men trots tråkiga övningar kämpade hon på tappert.

Vi tragglade lite bakombyten och det gick ju bajs typ. Det är så jävla trist tycker jag och självklart känner ju fröken det med, så vi gav upp. Inte en enda rätt uppvändning gjorde hon denna gången. :P

Sen blev det lite hoppteknik och hon var superduktig vad jag kunde se från mitt håll iaf ;) D filmade, så kanske kommer en snutt med fröken senare nån gång...

Gungbrädan satte hon av i 180 över första gången och vi blev nog alla lite chockade. Enya vart skrämd, så klart, över att den slog över så snabbt, trots att D hann hindra den från att drämma hårt och högljudt i backen iaf. Så nästkommande gånger var hon superförsiktig istället. Så man kan väl säga att vi backade lite och matte lärde sig att vid varje nytt träningstillfälle måste vi börja försiktigt!!

Sen tramsade vi runt lite och hade lite kul på balansbommen, långhopp, däck mm Lite kroppskontrollövningar hann vi med och att busa :)

Även Parker fick tränat lite på agilitybanan och han går från klarhet till klarhet (hmmpf) den grabben. Idag testade även han balansbommen och det var ju SKITKUL! Att han hade lite problem m hur bred (eller smal snarare) bommen är och faktiskt trillade ner en gång gjorde absolut INGENTING! Det var ju bara att försöka hoppa upp igen ;) Man blir verkligen superglad av att se grabben när han är på agilitybanan och jag önskade så att den var inhägnad så jag vågade släppa honom och faktiskt försöka träna lite mer seriöst!

Just det, sen kampade vi! Tusan vad han kampade! Jag köpte en ny leksak m ett nytt annorlunda pipljud sist jag var på djurbutiken och den ha han älskat från första stund här hemma. När jag plockade upp den på agilitybanan så tände han till riktigt bra och vi kunde kampa, busa och "döda" den! Tänk, min fega lilla grabb såg ut som vilken träningstok som helst i några sekunder  

Felix var oxå med så klart, men han eh... är mest lite i bakgrunden, överallt typ. Han får nån godis då och då, gör nåt trix ännu mer sällan och ibland tar han en tur bort till klubbstugan och kollar om det finns några fikarester på altanen. :)

Ikvällär det film som gäller här. Vi skall bädda ner oss alla i gästsängen igen och bara njuta av att vara härligt trötta och ha en dag kvar imorn att ta det lugnt på ;)

Så har vi varit på kurs igen. Det är en riktigt rörig och orolig grupp måste jag säga. *suck* Enya skötte sig dock exemplariskt idag och sa knappt något och höll sig där hon skulle vara. :) Men det skälls i förbannelsen och hundar är lika mkt på fel plats som rätt *suck* Flera hundar är inte förjusta i varandra (Enya har sina små fula hatobjekt i form av terrierblandisar & matte "hatar" dem nog minst lika mkt).

Men som sagt, Enya skötte sig exemplariskt trots detta kaos och var superladdad på att träna. Hon tycker nog tom att det blir för lite träning när vi är på kurs då det ju är en del vänta med, så när det äntligen är hennes tur gör hon allt 5 gånger om innan matte hinner ge några som helst instruktioner ;)

Idag övade vi på framförbyten. Enya har inga problem med det, om matte bara ser till att ha krut i byxan och inte vara så förbannat långsam! Men som de flesta förstår så har matte inte i närheten av så mkt krut i byxan som hon skulle behöva för att hålla jämna steg m Enya, vilket leder till att det blir lite problem ibland ;P

Tre olika stationer, två med två hopphinder och en m långhoppet och en tunnel, där det var ett framförbyte mellan hindrena. Hopphindrena gick skapligt. Instruktören tyckte jag skulle påbörja framförbytet lite senare, men gjorde jag det hann Enya för långt och då blev det pannkaka av den anledning. Inte helt lätt m andra ord alltså! Långhopp - tunnel gick typ inte alls. Enya är snabb och hoppar långt, så innan jag hann fram var hon ju redan förbi där bytet borde vara och ingången till tunneln. :P Hade vi stött på den hinderordningen på en bana hade jag helt klart kört på ett blindbyte i tunneln och då hade det flutit skitsnyggt, men nu var det ju framförbyten vi skulle öva på :P

Sen var det lite teori och sen fick vi i par lägga upp egen träning kring något. Jag och Enya hamnade m dvärgpudeln Sigge som hade lite problem m däcket, så vi fokucerade på det. Enya slarvade ju vid inkallning över däcket i lördags, något som var helt bortblåst idag :) Dock tyckte instruktören att hon suger lite väl hårt mot däcket och att jag nu skall vara försiktig m att få det ännu roligare. Viktigt att lägga in hinder och köra kombinationer m däcket, samt kombinationer där däcket syns, men inte skall tas. Så vi får väl se om vi kommer iväg till klubben och kan öva på det till helgen kanske. Kändes iaf kul att hon gillar däcket så mkt nu, då det ju varit lite av ett svårt och jobbigt hinder för inte alls så länge sen. :)

Sen var kursen slut och Parker och Felix fick ta A-hindret några gånger för de är så söta när de gör det. :) Nu är vi dö-trötta hela bunten, men D är duktig och lagar mat för fullt och snart är jag iaf mätt och trött ;)

Har jag sagt att jag har världens bästa hund?? För det är hon, min Enya   Knäpp, tokig och stundtals skitjobbigt, men helt klat världens bästa!

Trots att D kom hem m magsjuka och det efterlängtade myset fick läggas på hyllan ytterligare några dagar (jag tänker då inte riskera magsjuka!!) så fick vi en bra helg!

Lördagen tog vi det lugnt på, segade riktigt ordentligt på morgonen och hyrde sen en film att se mitt på dagen. Efter middagen packade vi in hundarna och drog till klubben så att jag och Enya kunde köra lite agility. Vi var helt ensamma på klubben, vilket var underbart! Enya kunde vara lös och vi behövde inte oroa oss för att hon skulle bli störd (eller störa) nån annan hund. Felix kunde strosa runt lös en hel del med (fast ibland fick han sitta fast då han hade en tendens till att hamna framför Enya annars) och vi hade en toppentid där. :)

Enya och jag passade på att träna lite blandat;

- Box,8a där vi fokucerade på bakombyte. Det gick som förväntat, sådär. Jag tycker det är skittråkigt att traggla in saker och just bakombyte är något man verkligen måste traggla in. Enya vände fel mängder m gånger (vilket ju var förväntat då vi tränar det för lite), men sista gången vände hon upp rätt så då avbröt vi :)

- Däcket körde vi en del med och det sitter skapligt bra nu faktiskt. Vi några tillfällen, främst när jag kallade in henne genom det kunde hon fuska. Men hon tog det i riktig hög hastighet om vi sprang tillsammans utan problem. :)

- Snäva svängar... Något som hon är super på då vi har övat på det på kursen, men som jag märkte att hon är helt värdelös på om vi ha fart och det är en snäv sväng i en bana. *suck* Hon rör ju sig så jävla snabbt och då får hon enorm svängradie (det är ju bla hennes dåliga svängradie som gör att Parker vinner springrejsen i hagen). Så fort vi sänkte farten och gjorde "snäva-sväng-övningar" så satt det ju dock klockrent, men så blir det ju inte i en bana! :P

- Slalom, något som såg skitbra ut i höstas, men som tappats nu i vinter. Vi körde först en port och den tar hon säkert. När vi sen utökade m ytterligare en port var det långt ifrån klockrent. Något som vi helt klart måste försöka träna lite mer igen!

och så sist då, den läskiga Gungbrädan

D var med och hjälpte oss så att vi kunde sänka gungan sakta i ett tempo som Enya upplevde sig klara av. Det gick skapligt till en början, viss tvekan, sen fick hon upp farten och kändes tryggare och då började brädan "slå" såklart, vilket var skitläskigt. :( Det är verkligen en skräpgungbräda de har på klubben! Låter och beter sig dåligt om man frågar Enya (& mig med då ;) ). Men vi satte ett hinder innan och ett efter och vips så gick det mycket bättre. D var med och såg till att brädan inte sänktes fr fort eller slog för hårt i backen, men den rörde sig ändå riktigt fort i slutet. Och viktigast av allt, Enya var positivt inställd trots att det bara blev 2-3 godisar på gungan (i början behövde det tryckas in godis för varje milimeter hon flyttades sig på gungan). Jag kände mig himla nöjd med henne efteråt iaf! :)

Givetvis fick Felix och Parker testa på lite agility-utmaningar med. :) Parker tog tunneln flera gånger och han verkligen älskar att tramsa runt på banan! Felix, eh... är Felix. Det blir som det blir där och oftast blir det väl kanske inte så himla mycket.

När vi lekt klart på agilitybanan tog vi en sväng på safarirundan som finns på klubben med. Det var bara Parker som gjorde nåt där, då de andra var nånannanstans i tanken tror jag. Parker var väl inte allt för fokucerad heller, men han hade kul iaf :)

Söndagen sa vi skulle spenderas på hemmamark, pyssla i trädgården och städa bilen typ. Bilen fick iaf sig en rejäl vårstädning vilkeet den verkligen behövde! Vi fick även dit "picnic-filten" i baksätet, samt Felix bur och alla hundbälten kom på plats. Hela vintern har det av nån anledning slarvats med det där. Men nu är det andra bullar och säkrare bilåkning igen!

När bilen var färdigstädad och vi var vrålhungriga så gick jag ut för att kissa hundarna lite snabbt innan vi kunde börja m maten. Självklart dyker det då upp en ensam liten chihuahua och att bara låta en ensam hund försvinna utan att försöka få tag i den är inte riktigt min grej! Så snabbt in m alla våra hundar och sen ut och försöka hitta den lilla. Hittar honom, men han är rädd och vill då INTE komma i närheten av mig. Inser snabbt att han bara känner sig förföljd och vänder då hem för att hämta godis, koppel och Felix i hopp om att på något vis kunna få tag i den lille. När jag kommer ut igen syns så klart den lilla parveln inte till. Frågar alla jag möter om de sett honom, men icke. D ringer och frågar om han skall komma ut o hjälpa till, men vi beslutar att ha skall fixa maten så länge då det inte verkar finnas ett spår om vart den lille tog vägen. Jag och Felix går en sväng till, men tänker sen ge upp för att få i oss mat innan vi ev kan fortsätta hundletande. Men då ser jag nåt litet svart i ögonvrån springa mellan villorna. Kutar tillbaks m Felix så att vi skall kunna ta en gångväg och möta den lille och tur nog hinner vi dit innan han är där och han är helt tokigt förtjust i Felix! Den lille kommer fram och han & Felix hälsar på varandra. Felix tröttnar snabbt och vill sen vidare, men liten vill inte ha godis av mig eller komma nära mig. :/ Funderar på om den kanske följer efter om jag o Felix går och om jag isf kan stänga in den på tomten hemma. Men när den står och inspekterar Felix snopp väldigt ingående lyckas jag grabba tag i nacken på den och liten är fast! Vi går hem och lillkillen får sitta på toaletten när vi ringer polisen och lagar vår middag. Det dröjde dock inte länge förrän matte hörde av sig efter att ha pratat m polisen, så Tintin (som den lille hette) var snart hemma hos sig igen. :) Han hade hunnit springa ganska så långt innan vi fick ta på honom, så det var tur att man är en sån där skadad envis hundägare som inte bara kan låta en liten vovve springa förbi en utan att iaf försöka!

Lillskiten Tintin

Vi fick iaf i oss vår mat och Tintin kom hem till sig och våra hundar var helt tokiga för att de inte fått göra nånting alls under dagen och sen blivit lite uppstressade av att ha en okänd hund på toaletten. Klockan var redan åtta, men vi beslutade oss för att packa fika och ge oss av till ett för oss nytt naturreservat, Sträp. http://www.linkoping.se/Global/Milj%C3%B6%20och%20h%C3%A4lsa/Natur/Informationsmaterial/Boken/Utflyktsm%C3%A5l/49_Strap.pdf

Det hann stort sett bli mörkt innan vi hittat dit, men det blev ändå en himla lyckad utflykt! Vi fick höra grodorna/paddorna köra och även en hel del fåglar. Vi kommer helt klart återvända nångång då vi har lite mer ljus och ser hur enormt vackert området (nog) är. Tur nog hade vi ju fullmåne igår, så det var inte allt för mörkt trots allt. Väl hemma fick vi ta hand om tvätten och sen var det ju bara att krypa ner i sängen stort sett.

Gah, en sån skitdag :( Kaos i Enyas huvud är nog rätt ord att beskriva det. Visst var hon en stjärna när vi tränade. Fan hon börjar verkligen bli bra på detta nu! Men suck och blä och fy och usch vad jobbig hon var när det kom till de andra hundarna! Det var ju kursstart, så en del nya hundar dök upp + att det var en valpkurs på apellplan = Enya hade hur mkt som helst att ha koll på och vråla på så fort tillflle gavs eller hon tyckte att det var läge för det. *suck*

En fet, ful, kortbent korv som tydligen skall gå kursen dök upp efter typ en timme och den blev ju givetvis hatad omgående. Det blev ju inte bättre av att den vid ett tillfälle när den var lös (& Enya skällde på den) valde att kuta fram mot oss, skällande och ilsk! Han fick smaka på en vresig Enya iaf *suck* Sen så gapade hon bara lite för att X antal gånger. Gjorde värsta utfallet mot Aristo, som hon annars gillar numer... Stackarn blev helt paff och vägade inte gå nära henne nåt mer. När Peggy lycklig efter att ha tagit plattatunneln fick ett busryck och kutade runt lite blev Enya rabiat och stackars Peggy fick värsta raggen och sökte tröst hos matte.

Japp idag var min hund monstret på kursen *suck*

Men jag älskar henne ändå, men det var nog tur för henne att hon var sugen på att jobba iaf och då det var hennes tur på något satsade hon helhjärtat på att göra det jag bad henne om. Men det var uppenbart att sittauppbunden idag inte var nån höjdare...

Idag övade vi på:

- snäva svängar i en box

- däcket (Enya tog det spiksäkert så vi hoppade det bara två gånger)

- platta tunneln (var ett tag sen sist, så hon behövde lite hjälp inledningsvis, men sen tog hon den klockrent)

- gungbräda (hon älskar vår nya "bang-lek" och planen är at förhoppningsvis komma ut till klubben i helgen och testa att ta ett steg till på gungbrädan m henne. Det var inte läge för det idag, även om hon var på och träningsssugen :P )

Själv kan jag knappt röra mig nu. Har så j-vla ont i ryggen och går som en gammal kärring :P

Idag sken solen och vinden hade lugna sig lite sen gårdagen, så vi beslutade oss för att packa picnic & lite träningsprylar, dra på oss vindkläder och ge oss ut på en liten utflykt tillsammans. Vi gick inte så långt, för matte har fortfarande inte riktigt fått ordning på orken, men hundarna var på lysande humör. Felix som sölar som bara den när vi går våra dagliga rundor i dungen hade nu spring i benen och ledde oss hela vägen genom skogen. Långt långt fram var han, för att ibland stanna och se att vi var med innan han sen kutade vidare. Det var härligt att se hans glädje över att äntligen få se nåt annat än vår tråkiga dunge och gångvägar. :)

Vi hittade oss en plats i solen där det inte blåste allt för mycket och slog oss ner. Felix fick vara lös, så han strosade runt på sina egna äventyr, medan de två stora fick nöja sig m att sitta bundna. Hade med mig långlinan till Parker och Enya fick sitta i de två läderkopplena, så de verkade iaf inte allt för missnöjda. Själv slog jag ut vår nyinköpta picnicfilt (som egentligen är till baksätet i bilen), tog ett äpple och satte mig och läste i min agilitybok. Parker tyckte det var lite tråkigt stundtals (man kan ju inte rulla sig i evigheters evigheter och tycka det är kul ju!) och gnällde lite då o då, men över lag så gick det super. Det var tom så att han tyckte att en joggare som dök upp i skogen en bit bort (& aldrig kom nära) var spännade och intressant, snarare än läskig!

När jag hade fått läsa min bok i ca 1 timme så tyckte jag hundarna hade varit duktiga och haft tråkigt länge nog. Så då plockade vi fram träningsgodis, klicker och leksak och så fick alla var sitt pass, eller Enya fick två. Med Enyablev det mest tråkig markträning m agility i bakhuvudet. Varken hon eller jag tycker det är kul, så det är verkligen svårt att motivera oss. Sen tramsade vi lite och det är ju kul iaf ;) Sen var det Parkers tur. Tänkte att han kunde få lära sig att gå runt en stolpe, men det tänkte inte han. Parker ville bara tramsa, rulla runt på rygg och tramsa lite till. Och vad gör man inte då? Jo tramsar m sin tramsälskling så klart! Vi fick dock till några sitt, ligg, tass, kom, påbörjan till hopp över ben och framförallt fick jag testa att leka m leksak tillsammans med honom ute. Vi har inte vågat ta ut leksaken så ännu och nu när jag går i kurstankar så skulle jag gärna vilja kunna belöna med den (för han älskar ju att leka hemma). Så vi testade och med lite jaktlek och bus så kom han igång riktigt bra! Han tom kampade lite med mig!! Sen så blev det Felix tur och tusan vad han var sugen! Trist nog är han dum som en kokosnöt och allt för fokuserad på godiset för att ens kunna tänka det minsta, så vi har lite svårt att komma på övningar tillsammans. Men det blev lite runda stolpe, backa (vilket han gjorde jättebra när vi höll på m stolpen, men sen inte kunde alls), påbörjan till hopp över ben och lite allmänt trams bara. Huvudsaken var att vi alla hade kul och det hade vi!

Efter träningen så fikade matte lite och sen packade vi ihop och traskade hemåt. 3 nöjda hundar och en nöjd matte :)

Tusan vilken bra hund jag har!

Först fick vi öva lite på gungbrädan. Läskig är den fortfarande, men det går nog sakta framåt. Instruktören hade en "balansbräda" med sig som Enya kunde klättra runt på, hoppa upp på och ha sig utan problem. Hon ramlade av ibland, men tyckte det var kul iaf. :) Sen så körde vi omvända bang-leken som vi redan tränar en del på. T (instruktören) gav oss lite tankar och ideer om hur vi kan komma vidare och vad vi kan träna som nästa steg. Vi får ta det nån dag då D kan vara med och hjälpa oss för man måste vara två och jag vill att det skall vara någon som Enya litar helt och fullt på då!

Sen så blev det repetion på att gå i sidled över en bom. Enya kan det, men hon var jut tvungen att testa att kissa på konen och lite annat då o då med. En stund hade hon fått för sig att hon skulle ha baktassarna på bommen och sen ett tag trodde hon att hon skulle ha den mellan bakbenen. :) Men hon går fint i sidled och det är ju det hela övningen går ut på att lära dem ;)

Efter det var det framskickande på hinder. Enya var stort sett klockren. Fuskade nån enstaka gång, men överlag så sprang hon snabbt rätt på oavsett hur långt bort jag stod! Dessutom sket hon fullständigt i de andra på banan, utan var verkligen helt fokucerad på mig, hindret och uppgiften. :)

Sen blev det dax för en mindre bana med en massa hopphinder och däcket som skulle tas två gånger. Hjälp tänkte jag och var helt och håller fokucerad på däcket, vilket gjorde att Enya missade flera hinder (matte hennes var väl otydlig). Däcket tog dock tösen superfint och säkert! Jag sänkte visserligen farten innan, men det var ingen tvekan en enda gång på däcket!! Andra gången vi gjorde banan var matte med mer oxå, så då kunde fröken ta alla hinder rätt med. :) D filmade, så jag tror jag skall lägga upp filmen på tassar sen. Hät hamnar den inte iaf, för jag är ju med :P

Efter kursen pratade jag m instruktören om att ev gå kurs med Parker och hon föreslog att vi skulle gå Freestyle de luxe. Ingen kurs jag skulle få för mig att gå kanske, men hon ha nog rätt i att det kan passa herrn. Skall kika lite och se om det finns nån sån snart eller vad vi skall hitta på...

Idag packade vi träningsväskan och tog m oss alla hundarna och drog till klubbarp. Planen var att träna in däcket med Enya, samt köra lite gungbräda. Givetvis var vi tvugna att göra nåt kul oxå ;)

Enya var superduktig iaf! Däcket tog sin tid (vi har ju höjt det), men när hon väl fattade så fattade hon verkligen! Man kunde se hur hon satsade på att hoppa igenom ramen och sen stoppade sig själv, backade, kollade igenom däcket och sen hoppade igenom det    Älskar verkligen att se det där hos henne. Hur det är så tydligt att hon tänker, funderar och förstår! I slutet satt det säkert från alla håll och med matte på båda sidor!

Gungbrädan gick skapligt, men inte så bra som sist vi testade att slå ner den. Hon gjorde det, om än lite tveksamt, och var mest förjust i att springa upp på den, vända och sen ta kontaktfältet. Vi körde det med så klart, för viktigast är att ha kul ju! Tyvärr så kom hon för högt upp så den började tippa och då blev hon stressad och försökte slänga sig av snabbt och föll snarare av. Sen efter det var hon så klart superförsiktig igen. *suck* Men vi skall traggla vidare!

Vi körde lite hoppteknik och framåtskickande, vilket gick superfintfram tills hon blev trött ;) Husse var med och hjälpte till på den övningen och det var tydligen superkul, för tusan vad hon satsade hårt direkt från start!

Det blev även lite tunnel, A-hinder och så lite påminnelse om slalom sm inte alls satt sist vi gjorde det på kursen. Slalom är hon egentligen superduktig på och tycker är kul, men sist satt det inte alls (matte var snurrig och svår) och när vi försökte hemma på gräsmattan m bara en port såg hon ut som om matte tvingade henne till nåt tråkigt som fotgående  

Grabbarna hade suttit och tittat på när jag och Enya tränade, men då Enya behövde paus och Parker var så glad när matte kom och hälsade på dem, så tog jag med Parker ut på banan. Och gu va kul det var! Han är väl långt ifrån en agilitystjärna, men hjälp vad han är rolig ibland alltså! Han studsade lyckligt fram m sin matte. Flög över hindrena dubbelt så högt som han behövde. A-hindret studsade han upp på m sån entusiasm att jag var rädd han skulle studsa av hindret. Snabbt upp, spana lite och sen snabbt ner och ta perfekta kontaktfält. :) Med husses hjälp lyckades vi få honom genom tunneln två gånger med! Första gången lite försiktigt till matte, andra gången i full fart till matte!  

Dessutom så var det folk ute på lydnadsplan, så vi var inte helt ensamma! + att en kursare till mig och Enya satt på en bänk i närheten och tittade på! Och Parker blev ÖVERLYCKLIG när de kom nära så han fick hälsa på fina Trassel! Han kunde tom tänka sig att gå nära trots att Trassels matte satt på backen bredvid! Det är faktiskt så att Parker är den som låter mest när vi kör in på klubben! Han är överlycklig och superladdad! Detta trots att han oftast bara får gå en promenad m husse när vi är där och han hatar att gå ifrån mig och Enya. Ändå så ÄLSKAR han att vara där. :) Idag väcktes faktiskt tankarna om att anmäla Parker till en kurs där. Det känns lite risky, då det är så känsligt vilka andra som är med på kursen, men jag är bra sugen nu alltså! Kikade lite vad som finns i sommar och det står isf mellan klickerkurs grund som är på 3 ggr eller agility grund som är på 5 gånger. Agilitygrund är väldigt basic, mkt foundationarbete & övning och inte så jättemycket på agilitybanan, vilket nog skulle kunna funka för Parker. Klickergrund har jag inte gått själv, så den har ja inte riktigt koll på. Klickern gillar han ju, men jag är inte helt säker på att han klarar av att jobba med klicker i kursmiljö på det sättet? Kommer han känna att kraven blir för stora?? Och sen är frågan om en kortare kurs är att föredra om det inte funkar eller om han behöver några gånger på sig för att vänja sig?? Hmm... Skall kanske prata m agilityinstruktören på tisdag och se vad hon tror/tycker.

Felix fick så klart testa agilitybanan med, men han kan ju typ INGENTING :P Han sprang genom tunneln några gånger, gjorde A-hindret och sen testade han att springa PÅ tunneln med, vilket funkar bra om man är en liten skit på 4 kg tydligen. :) Kul hade han iaf och när matte tröttnade på att motivera honom och mest bara stod och tjatade m kursaren så passade han på att pissa på tunneln, samt leta godis från plan (den är alltid överfull m godis verkar det som).

En superdag med andra ord! Och det var 3 mycket trötta hundar och en mycket trött matte som åkte hem sen! D filmade lite och tog några bilder tror jag, men jag har inte sett nåt av det ännu... Kanske kommer det upp nåt på bloggen snart??

Så har vi vait på kurs igen. Jag var väl i tveksam form inför dagen, men det var ganska så lugnt ändå. Enya var superduktig iaf!

Först fick vi i uppgift att planera träningen tillsammans m en annan kursmedlem. Jag och Enya hamnade m dalmatinen Aristo och det gillar vi. :) Han kan svänga ut lite ibland och är man ihopparad m honom så stör han ju inte min träning ;) Man tränar nämligen alltid bara en hund åt gången. Vi fick i uppgift att planera och genomföra övning i hoppteknik och då båda gärna hoppas STORT så var det där vi la fokusen. Tycker nog det gick skapligt m min gravidmosiga hjärna. Slapp iaf springa då jag kunde sätta fröken framför hindren och sen gå till slutet och kalla in    Gäller att vara smart.

Sen var det in o fika och köra lite teori. Inget avanserat idag utan lite repetition på ord, begräpp och sånt. Sen var det ut igen och då fick vi en bana m 6 hopphinder, däcket och tunneln att gå. Fick klura lite på ev sidbyten och vägval och sen när vi kände oss redo fick vi i uppdrag att föra vår kamrat (i mitt fall Aristos matte) runt banan på det sättet vi planerade att ta hunden. Vilket innebar att först så fick man springa en gång och visa vägen och sen fick man leka hund en gång och inte bara springa, utan även hoppa (tack o lov slapp vi göra både däcket och tunneln). Först sen efter det blev det hundarnas tur att ta banan.

Däcket höjdes ju förra gången och då lyckades jag få igenom Enya en gång. Behöver jag säga att jag var milt sagt SKEPTISK till att ha däcket höjt i en bana?! Iaf, Enya tog första hindret och satsade stort mot däcket, för att gå genom ramen. Sen stod vi där och kämpade och kämpade med att hon skulle ta det som det är tänkt. Helt plötsligt gjorde hon det och jag var ju inte alls med på det så vi krockade typ m tunneln sen    Men hon fick en godis och sen körde vi vidare. Resten av banan gick jättebra. Vi var sist ut att köra, så vi hade ju turen att se vart de andra fick problem och la om planen utifrån det och slapp deras problem. :)

Sen var kursen slut, men då ljuset fortfarande fanns på plats gick vi bort till den läskiga gungbrädan för att se om vi kunde jobba lite på den. Planen var att låta gungbrädan slå ner i marken lite försiktigt samtidigt som Enya fick massa gott godis i närheten. Hon reagerar ju väldigt starkt på ljudet och målet var att få bort den rädslan till en början. Men gungbrädan lät knappt nånting då jag bara lyfte den en liten bit och jag ville inte riskera att hon fick den i huvudet och lyfta den högt, så det kändes lite så där... Men så tog min smarta och fantastiska hund initiativet till att sätta upp tassarna på gungbrädan! Och snart kunde jag lyfta brädan 15 cm och hon tryckte ner den m en duns utan större problem!    Det blev lite omvända "pangleken" som vi gick igenom i höstas och som hon verkligen avskydde! Men det var uppenbart att nu upplevde hon att hon hade kontrollen över det hela och då var det ok, även om hon ibland tyckte det blev obehagligt. Vi körde det flera gånger om och snart viftade hon glatt på svansen när hon smällde ner gungan och sen studsade hon upp hela hon på den. :) Kändes superbra faktiskt! Tyvärr så har den låga brädan som låg på marken försvunnit, så vi kan inte fortsätta träna den parallelt och den stora gungbrädan går inte att ta loss och lägga på backen. :( Men men... Vi får köra på så gott vi kan.

Nu gnäller D att jag måste visa honom Krypets alla saker...    Tydligen har jag missat den biten.