han är så söööt!

och så två bilder från förra lördagens utflykt till Ågelsjön (behövs väl lite hund med...)

Igår var det så äntligen dax för kurs igen. Vi missade ju förra gången pga Vetos skada (vilket läker fint). Kursen var framflyttad till 18:00 istället för 19:30 som innan. Detta passar MYCKET bättre för Krypet, men det blir lite tajtare för oss vuxna, så vi var aningen sena. När vi kom fram behövde Krypet äta, så D fick plocka upp bur, filt mm och skapa vårt lilla "bo", innan jag & Enya så småningom anslöt med de andra kursdeltagarna. De var mitt i boxarbetet och snart var det vår tur. Kontakt var det som klickades och det var väl inte allt för svårt, snarare tvärt om. Enya fick nästan problem för hon försökte verkligen klura ut trix att göra där inne och tyckte nog att kontakt var för simpelt helt enkelt. Vi fick frågan om det inte är BC i henne, då det tydligen såg ut så när hon arbetade. BC är väl en ganska så bra gissning på psykot, synd bara att hon har en del självständig jagande vinthund i sig med :P

Sen så var det filtträning och att gå o lägga sig på en filt är ju inge problem för fröken. Dock gav hon mig inte många chanser att klicka för avslappnande beteenden :P Superalert och supertaggad låg hon på filten och viftade på svansen åt matte  

Efter filtträningen så blev det "Titta där!" och återigen blev det lite klurigt... Enya testade de flesta trixen m en ögonkontakt hon inte ville släppa. Så för att hon skulle släppa ögonkontakten klickade jag så fort det skedde och  några klick senare så hade vi en huvudvändning inklickad istället för att spana på annan vovve :P Ja ja, så kan det gå när man har en klipsk hund.

Hon skötte sig iaf exemplariskt, men jag tror hon tycker det är lite händelselöst. Hon längtar nog mer tills agilityn drar igång, men så länge verkar hon nöjd m denna kursen. :)

Krypet gick en promenad m sin pappa undertiden som vi kursade. Dock dög inte vagnen hela turen, utan mot slutet fick pappa bära gullungen. Så när vi gick in i klubbstugan för lite snack hängde Krypet o pappa med in. Det var Krypets debut i klubbstugan och tusan vad kul det var. :) Lättroade underbara unge!  

Idag har vi badat och för första gången så var det riktigt tydligt på Krypet att han tyckte det var kul. Han flirtade tom m de nya fröknarna. Sen åkte vi ut till Ikea där Krypet fick inta sin första lunch på resturang, pommes & vatten. På Ikea handlades det lite Krypetprylar, typ glad, haklapp a´la regnställ och tyger som skall bli en Mei Tai är det tänkt. Nu ligger han orolig i sin sägn o vaknar om vart annat. Han tycker mamma skall vara nära nära för att han skall sova gott just nu, så jag skall väl ta o borsta mina tänder o krypa ner hos honom.

Ikväll var det återigen dax för kurs med Enya, men minuterna innan vi skulle lämna lägenheten så beslutade jag mig för att kolla på Veto som morrat en massa på Virus idag. Dessutom hade hon suttit på lite konstiga ställen så jag funderade på om det hade hänt nåt helt enkelt. När jag lyfter henne ser jag hur huden på ena tassen har fläkts loss och en nästan 2x2 cm stor flik hänger löst. :( Benen och senorna i tassen syntes jätte tydligt och det var uppenbart att det var tvunget att sys och ses över ordentligt. Ringer veterinären och får en tid 20 min senare och där konstateras det att det måste sys ;) Veterinären pratar om att hon rekommenderar blodprov på en så gammal katt innan man ger lugnande, men vi väljer att strunta i det. Sist vi kollade värdena såg allt strålande ut och Veto är tyvärr oförsäkrad (vårt enda djur utan försäkring och den togs bort för nåt år sen då hon fick diagnosen FORL och försäkringen ändå inte täckte det).

D skall hämta damen om drygt en halv timme. Helst hade jag velat följa med, men Krypet blev mkt upprörd av att känna mammas stress och ville inte alls åka bilen, så att tvinga honom till en till tur känns inte snällt. Dessutom borde Krypet sova nu (något han dock INTE gör). Förhoppningsvis kan Veto tänka sig att sova i datorrummet själv inatt, annars vet jag inte hur vi kommer få sova. PestVirus förstår liksom inte en morrande hint om att en äldre skadad dam kan vilja vara ifred...

Stackars Enya blev inte så lite snopen heller. Här hade vi laddat m att fixa mumsigt godis, packat träningsväskan och satt på henne träningsselen och vad händer - jo hon får en torftig kort promenad m husse och en ledsen lillhusse utanför veterinären innan hons en får åka hem. :( Måste försöka få till några klickerpass i veckan med henne iaf. Veckan som var fick vi inte tränat nånting alls :(

*suck*

Nu skall jag sätta mig framför tvn och se om inte Krypet kan tänka sig att sova, så får vi se hur min gamla dam mår när hon kommer hem (& vad kalaset kostar).

Det är helt sjukt! Idag är vår fantastiska lilla grabb ett helt halvår! Vi har varit föräldrar i ett helt halvår! Fortsätter tiden att gå så här fort är han ju snart tonåring!

Planen var ett långt inlägg om hur vår dag ser ut, hur han utvecklats, mat mm funkar, men sanningen är den att min datortid är så minimal nu för tiden att jag inte känner för att ödsla för mkt tid på att sitta och skriva långa blogginlägg. Kanske kommer det nån annan dag, men gissningsvis så blir det väl som med min förlossningsberättelse - tiden dyker aldrig upp och tiden bara tickar iväg utan det planerade inläggen...

En kort update från bvc igår kan vi ju iaf hinna med. Han väger nu, vid 6 månaders ålder, lika mkt som hans mamma vägde när hon var 9 månader - alltså 7,5 kg. Han mäter 66,4 cm ovan mark när han står upp. Vända sig från rygg till mage gör han fortfarande inte (har hänt två gånger). Krypa är nog en bit kvar till, men sittandet blir allt mer stadigt för var dag. Katten är nog den han garvar mest åt (vilket kanske inte är så konstigt då vi har en alienkatt :P ). Tutten är fortfarande BÄST, men mat kan vara kul att smaka på och måla bordet med (vi kör nån version av blw). Vagnen som funkat super hela vägen kan numer vara trälig om Krypet är vaken. Gissar att han vill se mer och att sittdelen snart behöver plockas fram. Bärsjalen funkar bra än, men används främst då vagnen inte duger. Dock börjar ungen kännas tung i trikåsjalen och mamma funderar på en ergonomisk bärsele (pappa på en bärstol). Han sover bra på nätterna (ammar dock fortfarande ca varannan timme, men vi sover igenom det) och vaknar för dagen ca 10 timmar efter att han somnat. Sover två gånger under dagen, ca 30 min på promenad i vagnen på förmiddagen och sen en längre lur på vanligtvis 1-2 timmar på em. Däremellan är han oftast en solstråle som har mycket bus och prat att dela med sig av. Just det ja, första tanden har spruckit upp och biter nu mamma :P

Nu blir det inge mer, dax att pussa på D och sen sussa. Kanske en bild behövs dock... Blir en avokado-unge från igår

Krypet har fått en matstol så nu har han börjat få smaka på mat lite mer och givetvis så har kameran funnits med (fast detta är bara mobilbilder, då jag inte orkat lägga över bilderna från kameran). Och han är ju så underbart söt när han smakar, utforskar, undersöker och mumsar i sig! Vi sitter med och mmm:ar med honom och sen han började mumsa mat så mmm:ar han även när han tuggarr på sina favoritleksaker  

Idag efter bad och hundpromenad fick han smaka gröt för första gången. Aningen tveksam till en början, men sen satt han lycklig o nöjd och mumsade på för fullt. Äta själv med sked var inga problem alls (gröten var ju som klister)

Till middag blev det ris och lite sallad och frågan är om något ens hamnade i magen, men nöjd till tusen var han iaf :)

Och när man ätit så blir man såklart törstig. Vatten är mumma det med!

Förra året när jag fyllde år fick jag en bok av D som så klart väckte lusten att besöka alla våra nationalparker. I somras kom jag ju iväg till Kosteröarna och Kosterhavets nationalpark med mina älskade systrar och mamma (blev det några bilder därifrån??), men tanken är väl att jag & D skall ta oss genom alla parkerna tillsammans. Så i helgen när vi insåg att vi inte hade något inplanerat (babysimmet hade sportlov) så blev en tur till Tivedens Nationalpark tillsammans m lillasyster, H och Tinda hastigt inplanerad. Och vilken tur vi fick!! Underbart väder, perfekt sällskap, fantastisk natur! Dessutom blev det trevlig (& mumsig) middag hemma hos syrran efteråt! Dagen blev så bra att en hel dröööös m bilder togs och trots att klockan är mycket så bara måste jag slänga in ett rejält bild-blogg-inlägg ikväll! Hela 4 olika fotografer står för bildskörden, så här kommer de!

Vi gav oss iväg längs stigen, aningen tveksamma hur det skulle gå med vagnen (korkat att glömma bärsjalen hemma)

Det dröjde inte länge förrän det börjades behöva bärhjälp för att ta sig förbi partier m väldigt mkt stenar eller rötter 

När vi kämpat oss upp en bit inser vi plötsligt att Felix inte längre syns till. Vi ropar o ropar och undrar om vargen tagit den lille :P

Efter en stund kommer han i full fart och undrar varför vi dröjer så förbannat. Två dagars vila innan utflykt m hela flocken + kusinen var visst lite mycket...

Vi kämpar vidare uppåt, nu m lite nogrannare koll på att Felix väntar in oss m jämna mellanrum.

Det blir allt brantare & allt stenigare och vi ger upp tanken att putta vagnen framför oss nåt mer, insatsen kopplas loss och de två starka militärerna får bära på guldklimpen istället

Fina Tinda satt så fint och väntade undertiden som Krypet kopplades loss från vagnen

Hon är så mjuk i sitt sätt att hon skuttar åt sidan och ger plats åt en 4 kilos  bulldozer som nog inte skall vila i två dagar innan nästa stora utflykt :)

Miljön var helt fantastisk! (men kanske inte så "vagn-körar-vänlig"

Vi kämpade oss upp på en topp, där det sen blev fika

Gullungen låg snällt kvar i sin "vagn". Han kan numera leka m sin groda, så det går ganska bra att roa sig själv en stund

Självklart fick det busas lite m de stackars hundarna som blev bundna på behörigt avstånd från fikan

Parker är ganska så bra på att roa sig själv med

Felix däremot förstår inte alls varför det skall lekas, finns ju utsikt att kika på och fika att hålla koll på

Och nog fanns det utsikt (& annat) att titta på! 

Mina älsklingar  

och galningarna tillsammans med sin kusin  

Efter fikat traskade vi vidare genom skogen

Målet var Stigmanspasset         

Sen blev det grusvägen tillbaks till parkeringen

och man skulle ju kunna tro att vi då klarat utflykten utan några klantigheter alls, men nej ni förstår det finns en Parker i vår flock ;) Pajasen skulle så klart hoppa över diket, vilket skuttmässigt inte är det minsta problemet för honom, dock satt han fast i matte och kopplet var aningen för kort = Parker föll på sidan ner i vattnet. Av m blött stinkande täcke & sele och sen fick han låna Tindas halsband (som noga kollades att han inte kunde få det över huvudet)

En underbar utflykt och en perfekt dag!  

Ikväll är Krypet ledset. Han fick andra omgången sprutor idag ju och tydligen så skulle han inte komma undan utan kinkighet denna gången. Han sov gott i 2½ timme på eftermiddagen idag (tack för det, evigheter sen han sov länge påd agen!), men sen när han vaknade så var han ledsen. :( Och sen dess har han varit extremt lättstött. Minsta lilla han flyttas på gråter han, samma läge/ställe för länge gråter han... Inget är liksom riktigt bra för stackarn. :( Nu sover han iaf i sin säng och jag chansar m att sitta framför datorn en liten stund. Han var orolig och vaknade titt som tätt när han somnade in på mig, så kanske blir det tom bättre själv i sängen nu. Han känns varm och har säkert lite feber och då kan det ju vara skönt att slippa en varm mamma som inte riktigt vill sitta still (även om mamma är BÄST). Från att förra månaden gått upp över 1,1 kg nöjde sig killen med 300 gram denna månaden. Skönt säger hans mamma o pappa, för det är tugnt som det är redan att bära runt på honom :P

Hundarna har en riktig sunkdag idag igen :/ D är ute m Felix nu och försöker flytta golfen (de bygger hus där den står nu :P ). Sen så skall han försöka ta en sväng m de stora. Parker tycker det hela är SKANDAL! Enya har legat lugnt i biabädden, medan Parker har travat runt och gnällt (ombytta roller mot hur det brukar vara alltså).

Imorgon blir det nog inge vidare hunddag heller :/ Jag, Krypet och Felix har en promenaddejt, men de andra får nog tyvärr klara sig m nåt halvdant. D skall nämligen ut o roa sig på kvällen, så det kommer bli klurigt att hinna med en långis efter att han slutat jobbet (& innan han skall iväg). Med lite tur tycker Krypet att det är ok att åka vagn i några timmar imorn, så jag hinner ut m alla på dagen. Tyvärr så verkar Krypets tålamod att ligga vaken i vagnen bara bli mer o mer begränsat...

Efter över en vecka m besök så är vi nu ensamma. Tanken var att jag skulle hinna med en massa när min mor var här och kunde roa Krypet, men riktigt så blev det inte. Först blev D sjuk och då fick vi fokusera på att få ut hundar, roa unge & laga mat utan hans hjälp. Sen blev så klart jag sjuk (& är fortfarande :( ) och då orkade jag ju ingenting. Så även om det känns trist att vara sjuk när mamma är här och vi knappt har gjort nåt alls här med henne, så har det verkligen varit superskönt att ha henne här! För hon har hjälpt en massa ju! Hundarna har fått komma ut, Felix har fått simma (stackarn behöver simma mer!), vi har fått lagad mat varje dag och viktigast av allt är väl att Krypet har varit nöjd trots att mamma (& pappa) varit sjuka.

Jag är som sagt fortfarande sjuk och fasar lite för imrogon då D skall till jobbet igen. Jag orkar ju knappt bära ungen som det är nu! Men det finns ju inte mkt att göra förutom att härda ut och fixa det på nåt vis. Än så länge är iaf Krypet friskt och det är ju det viktigaste! Själv måste jag dock bli frisk (eller tillräckligt så jag kan andas genom näsan iaf) innan tisdag då jag skall till den hemska tandläkaren igen och bli av m min bråkiga skena! Och sen på onsdag är det dax för Krypets andra omgång m sprutor + väga & mäta igen. Spännande värre att se vad guldgossen väger numer!

Just ja, idag när D vankade runt m Krypet (då Krypet tröttnat på att sitta i sovrummet) så började godingen bara skratta helt plötsligt! Det tog en liten sekund innan D fattade vad det var som var roligt, men gud vad roligt det var! Självklart var det The Crazy Pack´s klantskalle, herr Virus, som roade Krypet genom att klättra och busa i sitt klösträd. I tre minuter kämpade vi sen m att hålla Virus lekandes i trädet för att få höra det goa skrattet.   Videokameran var så klart full, men D spelade in ljudet på sin mobil. Frågan är väl om jag kan lyckas få upp det här på bloggen... Underbart var det iaf! Undra om katten är lika rolig imorn??