Förra året när jag fyllde år fick jag en bok av D som så klart väckte lusten att besöka alla våra nationalparker. I somras kom jag ju iväg till Kosteröarna och Kosterhavets nationalpark med mina älskade systrar och mamma (blev det några bilder därifrån??), men tanken är väl att jag & D skall ta oss genom alla parkerna tillsammans. Så i helgen när vi insåg att vi inte hade något inplanerat (babysimmet hade sportlov) så blev en tur till Tivedens Nationalpark tillsammans m lillasyster, H och Tinda hastigt inplanerad. Och vilken tur vi fick!! Underbart väder, perfekt sällskap, fantastisk natur! Dessutom blev det trevlig (& mumsig) middag hemma hos syrran efteråt! Dagen blev så bra att en hel dröööös m bilder togs och trots att klockan är mycket så bara måste jag slänga in ett rejält bild-blogg-inlägg ikväll! Hela 4 olika fotografer står för bildskörden, så här kommer de!

Vi gav oss iväg längs stigen, aningen tveksamma hur det skulle gå med vagnen (korkat att glömma bärsjalen hemma)

Det dröjde inte länge förrän det börjades behöva bärhjälp för att ta sig förbi partier m väldigt mkt stenar eller rötter 

När vi kämpat oss upp en bit inser vi plötsligt att Felix inte längre syns till. Vi ropar o ropar och undrar om vargen tagit den lille :P

Efter en stund kommer han i full fart och undrar varför vi dröjer så förbannat. Två dagars vila innan utflykt m hela flocken + kusinen var visst lite mycket...

Vi kämpar vidare uppåt, nu m lite nogrannare koll på att Felix väntar in oss m jämna mellanrum.

Det blir allt brantare & allt stenigare och vi ger upp tanken att putta vagnen framför oss nåt mer, insatsen kopplas loss och de två starka militärerna får bära på guldklimpen istället

Fina Tinda satt så fint och väntade undertiden som Krypet kopplades loss från vagnen

Hon är så mjuk i sitt sätt att hon skuttar åt sidan och ger plats åt en 4 kilos  bulldozer som nog inte skall vila i två dagar innan nästa stora utflykt :)

Miljön var helt fantastisk! (men kanske inte så "vagn-körar-vänlig"

Vi kämpade oss upp på en topp, där det sen blev fika

Gullungen låg snällt kvar i sin "vagn". Han kan numera leka m sin groda, så det går ganska bra att roa sig själv en stund

Självklart fick det busas lite m de stackars hundarna som blev bundna på behörigt avstånd från fikan

Parker är ganska så bra på att roa sig själv med

Felix däremot förstår inte alls varför det skall lekas, finns ju utsikt att kika på och fika att hålla koll på

Och nog fanns det utsikt (& annat) att titta på! 

Mina älsklingar  

och galningarna tillsammans med sin kusin  

Efter fikat traskade vi vidare genom skogen

Målet var Stigmanspasset         

Sen blev det grusvägen tillbaks till parkeringen

och man skulle ju kunna tro att vi då klarat utflykten utan några klantigheter alls, men nej ni förstår det finns en Parker i vår flock ;) Pajasen skulle så klart hoppa över diket, vilket skuttmässigt inte är det minsta problemet för honom, dock satt han fast i matte och kopplet var aningen för kort = Parker föll på sidan ner i vattnet. Av m blött stinkande täcke & sele och sen fick han låna Tindas halsband (som noga kollades att han inte kunde få det över huvudet)

En underbar utflykt och en perfekt dag!  

 

Cecilia

27 februari 2012 01:38

Hahaha, Parker då! Han ser ju så härligt glad ut iallafall, vilka underbara foton! Tur ni hade bärhjälp till litet kryp så ni tog er upp. :-) Kanske måste jag söderut i sommar iallafall...

thecrazypack

27 februari 2012 12:51

Parker tycker såna där klantigheter är skitkul! En riktig pajas är han!
Och bärhjälp var helt klart uppskattat ;)

 

Emma

27 februari 2012 13:21

Ni ser ut att haft en underbar dag! Härliga bilder.

http://trassladsvans.wordpress.com

 

HannaH

27 februari 2012 15:54

Mäh, ååh!!! Va du på Koster! Blir sjukt avundsjuk!

thecrazypack

27 februari 2012 16:02

har jag alltså inte visat några bilder från den turen här i bloggen?

 

HannaH

28 februari 2012 13:40

Nej, det kan jag inte komma ihåg att jag sett? Men blev osäker...

thecrazypack

28 februari 2012 21:21

var ju tvungen att kolla själv o enbart 2 ynka bilder från koster tycks ligga på bloggen *skäms*
Får se om edt går att hitta tid för nån dag/kväll/natt i framtiden...

*fniss* Nu pruttade Enya när hon hoppade upp i sängen (HELT OT)

 

thoora

29 februari 2012 10:22

Åh, vilken underbar helg ni verkar ha haft! Saknar verkligen de där heldagsutflykterna, de blir inte av så ofta för vår del längre.

http://www.skogsberg.org

thecrazypack

1 mars 2012 14:34

inte för oss heller tyvärr...

 

HannaH

29 februari 2012 21:41

Fina flickor fiser?

Ser fram emot bilder!

 

fridus

3 mars 2012 10:33

Var en fantastisk dag! Kan ovilligt erkänna att det var tungt att träna armar och axlar på gymmet efter att burit runt på guldklimpen ;) Kanske är man lite klen ändå :P Tusen tack igen för att ni kom hit!!!

<3

thecrazypack

3 mars 2012 12:47

*fniss*
Klenis! :P Ni bar ju bara runt på dryga 10 kg i dryga 2 timmar :P

Och vi måste göra om Tivedens Nationalpark till sommaren då Krypet har en bärstol istället :)

 

EmmaSj

4 mars 2012 12:30

Åh, vilken helt underbar ni verkar ha haft. Det är såhär man vill spendera alla dagar. Tur med stark syster o svåger!

http://www.drommarvisioner.blogspot.com

thecrazypack

4 mars 2012 20:20

Visst är det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Finns det någon som fortfarande bloggar? Eller läser bloggar? Har jag tid och ork att blogga igen? Eller ska allt fortsätta hamna på fb bara? Ska jag samla hundträningen här igen kanske? Tycker iofs det är kul m fb-minnena som dyker upp, men annars ä...

Bloggen är ju nästan död, men känner ändå att jag vill ha kvar den och samla minnen i för att kanske en dag ta upp den igen när tid och ork finns. Så beslutade mig för att försöka samla ihop en årskrönika från 2017 iaf. :)   JANUARI   Vi börj...

Håller fortfarande på att smälta hela Crufts upplevelsen och hoppas att jag så småningom ska få tid och ork att skriva ner en längre text om allt. Just nu känner jag bara enorm tacksamhet!      Tacksam över att jag har världens bästa Knott! Vi ha...

2016 går mot sitt slut och det är väl dax att sammanfatta året så smått. Redan 2015 stod det klart att 2016 inte skulle bli det tävlingsår som jag sett fram emot. Istället bestämde vi oss för att flytta till Wales. Makens disputation i mitten av Febr...

Joy, det är vad vårat nyförvärv kommer att kallas. Iaf om ni frågar mig. Familjen är inte helt enig, men eftersom det är jag som står för det mesta av träningen kommer det iaf bli det hon lyssnar på i slutänden ;) Krypet tycker hon ska heta Röda Hulk...