Känner att vi inte riktigt fått till särskilt många bra träningspass den sista tiden. Motivationen är lite si så där, men främst beror det på att det är allt annat än lätt att få till det med 3 hundar (varav en bara pluttvalp än så länge) och en 17 månaders människovalp som envist skall lägga sig i. Men idag gav jag mig i kasst att få till ett burträningspass med störning. Dessutom kände jag att det var längesen vi filmade något, så trots att jag var ensam m alla beslutade jag mig för att göra ett försök iaf. Fick faktiskt en film som inte bara visar hur enormt duktig Knott börjar bli utan det ser inte allt för kaotiskt ut heller!

och som ni ser så behöver gammelgubbarna lära sig fler trix. :P Parker har dock utökat sin trixrepetoar nåt enormt sen Knott kom och kan nu lyfta andra tassen med (typ iaf)! Jag och D fnissade lite över hur lugn han ser ut i alla sina rörelser, då han i själva verket är så laddad han kan bli nästan (supergott godis idag ju - annars hade han nog inte ens bemödat sig att komma dit överhuvudtaget). Lite skillnad på han och Knott...
  och för er som inte vet/minns, men pipleksaker var livsfarliga och skitläskiga enligt Parker när han flyttade hit! Idag kan han tom leka med dem! Så länge det inte finns torkat kött som lockar mer. :)

Igår packade vi in oss i bilen och styrde kosan till lillasyster.    Det passade så bra att D skulle på fest i grannstaden, så då tänkte jag att jag, Krypet och hundarna kunde hänga hos syrran undertiden. Första gången Knott träffade Tinda (= absolut inga problem, men sen är ju Tinda super), första gången han sov på annan plats än hemma hos oss sen han kom hit (= inga problem, eller som vanligt iaf = svårt att varva ner, men sov hela natten när han somnat sen) och säkert en massa andra första gången med. :) Det hela gick super iaf. Är jätteimponerad över hur lätt han tar allt. Inga bekymmer alls att välla in i ny lägenhet där det dessutom redan bor en hund och känna sig som hemma. Det var tom lillasyster, som han träffat en gång tidigare, som tog m honom in då jag kissade de andra och det var inga problem alls (fast han ville inte gå upp för trappan påpekade hon - stackarn har ju ingen trappvana sen innan :P ). Så ja, trappor fick han lära sig att gå upp för med. Nerför tycker jag att vi tar det lite lugnare med, så där fick han bara gå den sista trappan ner, men det lärde han sig utan problem under det dygnet vi var där (& sprang upp o ner för de där trapporna för allt kissande...). Han fick vara med och kriga med små radiostyrda pansarbilar. Lite läskigt först, sen lite spännande, men benet han hade i munnen var bäst trots allt. :) Han fick busat m Tinda och senare på kvällen lyckades han faktiskt få igång Parker att leka med honom oxå! Tror aldrig det har hänt, att Parker leker någonannanstans än hemma hos sig (eller ute på väl valda platser så klart). Var så sjukt impad av Parker igår alltså! Han låg tom på rygg en stund så Knott fick känna sig riktigt stor! Tänk att våran lilla räddhare kände sig så trygg att han tyckte det var viktigare att valpen fick leka än att han hade full koll   

Det enda lilla gråa på vår rosafluffiga himmel var på morgonen när det rörde sig någon i trapphuset (lyhört värre). Då skällde både Felix och Knott + att Parker höll ju på att dö för att det blev så obehagligt. Knott blev helt klart berörd och kunde inte riktigt släppa det hela förrän han fick komma upp till mig i soffan. Sen när D kom hem 2 timmar senare (& lät i trapphuset) så var det dock ingen som brydde sig iaf.

Förutom att Knott fick massor m bra träning så fick jag ju hänga m världens bästa lillasyrra! Och Krypet fick myst m sin kusin inne i syrrans mage   

Hem idag och fixa middag för att få ett sms om när det är dax att gå till ridhusträningen (som jag helt glömt bort!). Efter några sekunders tvekan inser jag att jag vill verkligen på träningen, så så fick det bli. Knott var väl kanske lite för trött egentligen, men han fick inte göra så mycket mer än titta på idag. Han bjöd på några tappra kf när han fick syn på gungan & balansen, men annars så var det mest matte som njöt av att tänka olika handlingslösningar tillsammans med de som faktiskt hade hundar att köra med. Det är så grymt kul med agility alltså! Och även om jag inte hade en hund att testa själv med så tycker jag det är himla roligt att se när allt liksom faller på plats och funkar för den som kör! Läääääängtar tills jag och Knott håller på med sånt tillsammans!

Ja, träningsdagbokskrivandet avbröts av ledsen unge. Undertiden hann dock filmerna laddas upp, så här kommer det lite bus

Ikväll släppte det på riktigt! Parker bjöd in till lek och Knott vågade svara och det blev en väldans massa bus! Fortfarande lite försiktigt då o då från Knotts sida, men kul hade de (& jag som fick äran att kika på dem). Förhoppningsvis kan de fortsätta m kvällsbus nu. Tror Knott skulle må bra av att få hundbusa lite mer & Parker brukar ju kvällsbusa, så det vore ju perfekt om de kunde röja tillsammans ;)

Nu ligger Parker under mig på golvet och Knott röjer runt på egen hand.   

Idag började årets första kurs för mig & hundarna. Eller egentligen är det lite av en bokcirkel kring Svartbergs bok "Bra relation". Anmälde mig till kursen främst för att få läst boken som jag funderat över att läsa ända sen den kom ut, men aldrig tagit mig tiden. Önskade mig boken i julklapp och det räckte ju m att öppna den så blev man ju vrålsugen på att läsa. Så de tre första delarna i den har jag redan läst, sen kom Knott hit och tid för läsning har liksom blivit ännu mer begränsad...

Iaf, idag var första gången och berörde kapitlen om Trygghetsrollen. Då det inte gått en vecka ens sen Knott vaccinerades ville jag inte ta med honom, utan lotten föll på Parker istället. Nyttigt för både mig och honom när han får följa med! Knott fick följa m i bilen (mer om det senare) tillsammans m Krypet och D som sen åkte vidare till släktingar till D.

Utöver oss så var det en dansksvensk gårdshund, en sheltie och en engelsk bulldog på kursen. Vi pratade lite och så hade Therese 3 små övningar. Första var hemsk om man frågade Parker. Den gick ut på att hundarna skulle göra ljud m en plåtburk. Parker ansåga tt burken i sig var farlig nog och sneglade som bäst åt burken. Andra övningen passade honom betydligt bättre. Då skulle han få en balansbräda i rörelse och där satte han snabbt upp framtassarna och kunde röra sig i lite olika riktningar utan större problem. Sista övningen var väl inte så mycket av en övning för hunden utan mer för matte i hur man skall reagera/stötte hunden i en ny situation. Therese ställde en gul ful hund på golvet i ett rum som vi fick gå in i en och en. Parker sket blanka fan i hunden, men vågade sig iaf fram till en av de andra hundarnas filt och lukta lite + att lukta lite på Therese, så det var jag himla nöjd med. :)

Överlag så är jag så jävla nöjd med Parker! Hade med filten vi hade på Stressa Rätt! kursen och det dröjde inte alls länge förrän han låg ner. Dessutom så la han ner hakan mot golvet flera gånger! Så himla skönt att se att det fortfarande går att få framsteg! Vi missade ju sista gången på kursen, något som kändes så himla surt. Hade velat gå, främst för att se om Enyas bortgång kanske påverkat honom. Nu gjorde han ju bättre ifrån sig idag än någon gång på kursen + att vi var på ett helt nytt ställa, nya hundar & nytt folk!! Fan han är allt bra ändå Parker!! :)

Och så över till det där Knottet...  Han tyckte bilresan söööööög! milt sagt! Och han lät oss höra det! I ca 15-20 min ljudande han LJUDLIGT om hur livet sög i att sitta instängd i en bur och åka bil. Sen somnade han. När det var dax att åka tillbaks var det samma veve, även om D tyckte han tystnade lite fortare. På plats hos Ds släkt hade han iaf skött sig exemplariskt (eller nja, så bra som vi kan förvänta oss, men framförallt var han helt orädd o glad). Där fick han träffa lite vuxna och så en stor briard tik som var lite lagom läskig.

Efter den där bilresan tog vi m buren in. Hade väl egentligen tänkt att burträna m den större buren som han kommer använda när han är äldre, men nu får vi ta m den lilla han åker i nu, för så där kan ingen ha det ju!. Iaf stoppade ner buren och det behövdes kanske 3 klick så kutade han in i buren och låg platt m hakan i golvet! Nu slänger han sig in i den bara den kommer ner på golvet! Skall bli spännande att se hur det funkar imorn när han skall åka bil igen... Nåt säger mig att det är bortglömt då... Stängde iofs inte buren någon gång nu ikväll när vi tränade...

Sen testade vi att använda en bok istället för den höga korgen för kf-beteendet. Det verkade nästan bli svårare för honom. Blir väl inte lika uppenbart för honom. Men han jobbade på och tyckte det var kul och det är ju viktigast. Skall försöka få filmat imorn någon gång tänkte jag, så får vi se hur det ser ut då. Himla rolig är han att träna med iaf. Måste komma ihåg passiviteten bara! Svårt då han så gärna vill göra saker. Men m tanke på hur lätt han har för att ljuda och att vi redan levt med en hund som vi helt missade passivitetsträning på som valp, så vill jag verkligen INTE missa den delen! Så himla svårt här hemma bara tycker jag. Det går inte riktigt att träna någon av de andra hundarna ännu och samtidigt stödja honom i hans passivitet på ett bra sätt. Förhoppningsvis blir det enklare att träna när vi kommer igång m gruppträning + att vi på söndag skall hänga på Trassels matte till ridhuset och miljöträna när andra kör agility. Det blir nog nyttigt!!

Himla nöjd med hunderiet idag! Värre är det med sonen och mamma-biten. Krypet har det jobbigt just nu. Kanske tänder (eller specifik tand efter en smäll i bordet?) eller så är vi bara i en jobbig period just nu. Kämpigt är det iaf för både Krypet och mamman hans.