Ikväll när jag matade degusarna m lite morot såg jag en svag svag päronform på Vega. Kan det vara så att tösen väntar smått kanske? Hoppas innerligt det, då det är så länge sen vi hade degus-bebbar nu! Vågar inte hoppas för mkt ännu, päronformen är inte uppenbar om man säger så. Är det så att hon är dräktig är det nog minst en månad kvar, gissningsvis lite till. Men det blir till att plocka fram vågen och börja väga dem veckovis nu för att se om hon går upp. En gång i tiden var jag duktigt och vägde dem varje månad, men jag har slarvat det sista året :/ Hon vägdes senast i juni 2010, men har väl iaf legat ganska så konstant tror jag de senaste åren så vi kan nog utgå från den vikten ändå.

Annars så var detta första kvällen sen i julastyp som jag blev riktigt sugen på att virka. Hittade ett sånt enormt gulligt mönster på en uggla, så genast satte jag igång med en liten uggla till D. Alla delar utan näbben är klar och sen skall allt monteras med (tråkigast!). Alla påbörjade projekt som jag aldrig blir klar med står fortsatt orörda dock :( Eller nä, inte D´s mobilfodral som jag börjat med, det rev jag upp för jag ville ha den färgen till ugglan    Så där får jag börja helt på noll sen igen *suck*

Sen tror jag att jag och hundarna "skrämde" iväg en flock vildsvin från dungen när vi var ut och nattkissade precis! De var kanske 50 m från huset på andra sida gångvägen! Så himla häftigt att de kommer så nära tycker jag! Iaf så såg vi inte ett piss fr vi stod ju under gatlyktan såklart :( men det lät som en flock mindre ponnies som frustande travade iväg. De lät inte allt för stressade om man säger så :D Hundarna stod helt blickstilla och lyssnade efter dem och när vi inte längre hörde dem tittade Enya på mig och sa VOFF, sen gick vi vidare. :)

Hade tänkt att kolla på en film på tv ikväll, men blev lite för lyrisk med både päronformad degu och vildsvin, så det får vara. :P Dessutom berättade syrran en jättekul grej innan ikväll som gjorde mig så glad att tårarna sprutade av glädje! Och igår berättade en vän (som jag tyvärr haft lite dåligt m kontakt m på sistone) en annan sak som gjorde mig glad! Tänk vad kul det är att vara så glad! Och jag måste säga att den bästa glädjen är nog nästan den som man känner för andra!   

Städningen som jag borde ha gjort idag blev det inge med och grabbarna har knappt varit ute alls idag, men det är ju en dag imorn med. Då har jag nåt att göra när jag väntar på att D skall komm hem ;)

Bild..? Jo nån bild skall jag allt rota fram...

Det får bli på finaste Phlox som inte längre är med oss. Så här stor blev hon vid den senaste kullen degusbebbar som föddes här, 2009. Ganska gigantisk!

Och så här mysigt kan man ha när det finns bebisar i flocken   

Igår blev det värsta degu-dramatiken här hemma. Eller det kunde ha blivit iaf. Turligt nog slutade det bra!

Jag satt i sängen och tyckte allmänt synd om mig och D tog grabbarna på en tur. Jag hörde hur Enya höll på m något, men orkade inte gå upp och kolla. Ropade på henne, men inget hände. Ropade igen med samma resultat. Höjde rösten och bad henne komma, hon gjorde som jag önskade och la sig ner nedanför mig. Virus låg hos mig under täcket och tur var väl det, för när D kom hem ropar han "Degu på golvet" till mig. Skit! For upp och förstod vad som hade intresserat Enya :P

D stänger dörren till rummet där degun är med rovdjuren säkert på andra sidan. Jag springer och kollar deguburarna för att se vem som rymt och framförallt HUR. Det visar sig att det är Azul som lyckats öppna burluckan. *suck*

Plockar med mig håven och går in i rummet där hon är. Stackarn är helt sjukt stressad, men tack vare håven slipper vi jaga henne något och hon är snabbt infångad. Där sätts hon i transportlådan och in i ett mörkt badrum för att lugna ner sig innan vi så småningom flyttade över en stressad, trött och chockad Azul till sin bur. Det var ingen fara med henne, men tusan vilken tur hon hade!

Nu är luckorna låsta m ståltråd, så förhoppningsvis kommer detta aldrig upprepass!

Det bara fortsätter att snöa och snöa och snöa! Enligt vädret på tv kommer minst lika mkt snö till imorn! Gah! Och det skall fortsätta i evigheter såg det ut med. :( Enya och Parker fick skutta i snön lite m D när han hade fått mat i magen, men inte blev det särskilt länge. Hundarna har trots det varit ganska behagliga idag. Får väl se hur det blir imorn om dagen blir lika instängd..?

Alla fick var sitt klickerpass och det gick superbra för alla. :) Eller... Parker gjorde väl inte så mkt som jag hade tänkt, men han var taggad till tusen och for runt och skuttade och var glad, så då vart jag glad :) Enya är bara bäst! Måste komma på nåt nytt trix att börja öva in nu, för de vi håller på m börjar sitta. Felix... ja Felix han kämpa på och försöker, men är nog inte den smartaste... :P Men det börjar släppa så smått tror jag även om det är en rejäl bit kvar. Han fick dessutom ett extra klickerpass när de andra skuttade i snön.

Annars så vill Gnejs ha Mynta, men Mynta är livrädd för honom och kutar bara där i från. Gnejs är dessutom allt annat än finkänslig, inte heller kräsen :P Kommer han åt Vega tar han henne istället. Så för att ge Mynta lite lugn och ro ha stackars Gnejs fått flytta ut i gallerburen ett dygn. För hoppningsvis har de lugnat ner sig imorn, så att Mynta inte behöver vara rädd. Han vill ju inget ont, men fröken är allt lite traumatiserad sen Azul skadade henne :( Men men... Får väl hoppas att Gnejs får till det med Vega iaf, så kanske vi kan få smått om 3 månader! Tusan vad jag är sugen på små ljuvligt söta degusbebbar! Längesen nu ju!

Hemma hos oss bor en mindre grupp med härliga degus. I somras inföskaffades ett nytt lyxboende till dem tack vare den superbra chaffören HannaH! Här är några få bilder på hur det ser ut idag.

Där i bor Vega

Gnejs

och Mynta

som fick sina fingrar amputerade av elaka Azul i somras

Azul bor numera i detta bygget istället

Då hon helt enkelt inte förstår hur man skall uppföra sig i sällskap med anda töser. Azul letar nytt hem om det är så att ni vet någon som är sugen på en ensam, liten degu-tös som vill ha mer uppmärksamhet än hon får här.