Ikväll när jag matade degusarna m lite morot såg jag en svag svag päronform på Vega. Kan det vara så att tösen väntar smått kanske? Hoppas innerligt det, då det är så länge sen vi hade degus-bebbar nu! Vågar inte hoppas för mkt ännu, päronformen är inte uppenbar om man säger så. Är det så att hon är dräktig är det nog minst en månad kvar, gissningsvis lite till. Men det blir till att plocka fram vågen och börja väga dem veckovis nu för att se om hon går upp. En gång i tiden var jag duktigt och vägde dem varje månad, men jag har slarvat det sista året :/ Hon vägdes senast i juni 2010, men har väl iaf legat ganska så konstant tror jag de senaste åren så vi kan nog utgå från den vikten ändå.

Annars så var detta första kvällen sen i julastyp som jag blev riktigt sugen på att virka. Hittade ett sånt enormt gulligt mönster på en uggla, så genast satte jag igång med en liten uggla till D. Alla delar utan näbben är klar och sen skall allt monteras med (tråkigast!). Alla påbörjade projekt som jag aldrig blir klar med står fortsatt orörda dock :( Eller nä, inte D´s mobilfodral som jag börjat med, det rev jag upp för jag ville ha den färgen till ugglan    Så där får jag börja helt på noll sen igen *suck*

Sen tror jag att jag och hundarna "skrämde" iväg en flock vildsvin från dungen när vi var ut och nattkissade precis! De var kanske 50 m från huset på andra sida gångvägen! Så himla häftigt att de kommer så nära tycker jag! Iaf så såg vi inte ett piss fr vi stod ju under gatlyktan såklart :( men det lät som en flock mindre ponnies som frustande travade iväg. De lät inte allt för stressade om man säger så :D Hundarna stod helt blickstilla och lyssnade efter dem och när vi inte längre hörde dem tittade Enya på mig och sa VOFF, sen gick vi vidare. :)

Hade tänkt att kolla på en film på tv ikväll, men blev lite för lyrisk med både päronformad degu och vildsvin, så det får vara. :P Dessutom berättade syrran en jättekul grej innan ikväll som gjorde mig så glad att tårarna sprutade av glädje! Och igår berättade en vän (som jag tyvärr haft lite dåligt m kontakt m på sistone) en annan sak som gjorde mig glad! Tänk vad kul det är att vara så glad! Och jag måste säga att den bästa glädjen är nog nästan den som man känner för andra!   

Städningen som jag borde ha gjort idag blev det inge med och grabbarna har knappt varit ute alls idag, men det är ju en dag imorn med. Då har jag nåt att göra när jag väntar på att D skall komm hem ;)

Bild..? Jo nån bild skall jag allt rota fram...

Det får bli på finaste Phlox som inte längre är med oss. Så här stor blev hon vid den senaste kullen degusbebbar som föddes här, 2009. Ganska gigantisk!

Och så här mysigt kan man ha när det finns bebisar i flocken   

 

Tua

4 februari 2011 23:17

Satte tét i halsen när jag läste rubriken.... :)) Hoppas det blir degubebisar!!! Låter du dom välja själva när dom vill föröka sig? Och dom gör det så sällan alltså?

http://rockadog.bloggplatsen.se

thecrazypack

4 februari 2011 23:23

Ja vi hoppas verkligen på smått nu! :) Hanen går m två av honorna konstant sen över ett år tillbaks. Han har inte tyckt om nån av dem innan tydligen :P Han var ju förtjust i Phlox som inte finns mer :( Men jag hoppas att han insett att damerna han har nu duger bra de med. ;) Fast det är ganska så skönt att det inte blir kull på kull utan att jag faktiskt kan ha dem tillsammans konstant. De är dräktiga i ung. 3 månader, så det är ganska så slitsamt för honan om hon skulle ha flera kullar varje år.

 

metalkitten

5 februari 2011 01:42

söta bilder! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Finns det någon som fortfarande bloggar? Eller läser bloggar? Har jag tid och ork att blogga igen? Eller ska allt fortsätta hamna på fb bara? Ska jag samla hundträningen här igen kanske? Tycker iofs det är kul m fb-minnena som dyker upp, men annars ä...

Bloggen är ju nästan död, men känner ändå att jag vill ha kvar den och samla minnen i för att kanske en dag ta upp den igen när tid och ork finns. Så beslutade mig för att försöka samla ihop en årskrönika från 2017 iaf. :)   JANUARI   Vi börj...

Håller fortfarande på att smälta hela Crufts upplevelsen och hoppas att jag så småningom ska få tid och ork att skriva ner en längre text om allt. Just nu känner jag bara enorm tacksamhet!      Tacksam över att jag har världens bästa Knott! Vi ha...

2016 går mot sitt slut och det är väl dax att sammanfatta året så smått. Redan 2015 stod det klart att 2016 inte skulle bli det tävlingsår som jag sett fram emot. Istället bestämde vi oss för att flytta till Wales. Makens disputation i mitten av Febr...

Joy, det är vad vårat nyförvärv kommer att kallas. Iaf om ni frågar mig. Familjen är inte helt enig, men eftersom det är jag som står för det mesta av träningen kommer det iaf bli det hon lyssnar på i slutänden ;) Krypet tycker hon ska heta Röda Hulk...