Direktlänk till inlägg 20 september 2015
Tänka sig, idag knep Knott ytterligare en titel i rallylydnaden! Vem hade kunnat tro det i början av detta året?! Det var ju inte förrän i mars-april (då Knotts rygg utreddes) som jag började fundera mer seriöst på att faktiskt försöka träna rally. 8 maj gick vi vår allra första bana! 30/5 vår första tävling och nu 4 tävlingar (& 8 starter - Älska dubblerat!) så har han fått två titlar! Totalt har vi gått 10 olika banor bara! Träna banor är visst inte riktigt min grej & i ärlighetens namn så tränar vi inte så överdrivet mkt alls. Pillar m några moment på promenaderna, men det finns skyltar som alltid tycks glömmas bort & aldrig tränas. :P I vinter blir det till att påbörja träningen för start i avancerad & då gissar jag dock att vi kanske kommer behöva lite mer organiserad träning för att få till det riktigt bra.
Men men, dagens tävlande då!
Vi laddade genom att hälsa på syrran lör-sön. Kanske inte bästa uppladdningen för Knott som kalasade på äpplen hela lördagen och nog sov lite sämre än han brukar på natten. Var orolig att magen skulle ta stryk av alla äpplen, men den klarade sig tack o lov!
Väl på plats gick vi en promenad där han kunde springa lös lite och det kändes ganska så bra, men sen när vi kom till planerna så fick Knott problem m fokuset. Dels var planerna riktigt blöta. Solen sken och det var varmt och skönt, men gräset och marken var vattenmätt. Knott ville inte sitta ens! Han hade dessutom stora problem m att släppa alla andra hundar som höll på att värma upp. Vi körde några lättare favvomoment, men det gick knackligt. Belönade m korv & tubost, valpkampisen och kottar. Innan det var vår tur kändes han helt ok iaf, men på banan kände jag inte riktigt igen honom. Han kändes väldigt tittig och ofokucerad. Frestelsen var inga problem, men det blev nos på andra ställen och skylten 127 (helt om, hund bakom) som brukar sitta superfint totalmissade han på! Det blev även en Felö då han reste sig vid en skylt och jag satte honom igen. Vi kämpade dock på bra båda två. Jag fick jobba som jag aldrig har behövt innan, men det kändes som att han verkligen försökte och kämpade på med, bara det att något verkligen störde honom. Banan i sig kändes inte så svår, även om det var väldigt tajt mellan momenten. Det fanns dock inga större svårigheter (förutom att den kändes trång då kanske) i den. Jag gick dock av m känslan att det här inte kommer leda till ett godkänt resultat (japp, så dåligt kändes vårt sammarbete!). Men tydligen såg det bättre ut än det kändes ;)
Är det något Knott har så är det bra bakdelskontroll har jag förstått av alla våra rallytävlingar! ;) och när en läser övriga kommentarer så inser jag att jag nog måste försöka få någon att filma oss i framtiden! För de där kommentarerna är ju riktigt bra. ;) Sämsta poängen vi fått hittills, så så sätt stämde känslan m poängen iaf, även om jag var mer kritisk själv.
Sen blev det en kortare paus. Knott och jag hann gå & kissa och jag fick stoppat i mig några pannkakor. Sen var det dax för banvandring nr 2. Största problemet jag såg på den banan var den breda geggiga stig som trampats upp efter alla tidigare ekipage. :/ Banan var betydligt luftigare, utan krångliga moment och det som kändes läskigast var tempoväxlingen springa. Var helt övertygad om att jag skulle glömma bort att springa igen efter frestelsen. Värmde upp Knott m lite övningar, körde 127an några extra gånger då jag vart helt chockad över att han missade den och sen var det vår tur. Knott missade snurr istället då! Nästan ännu sjukare! Men han var uppenbart inte med mig och missade helt & hållet vad jag sa. Det blev lite knas, men sen efter det gick det skapligt även om känslan aldrig riktigt infann sig denna gången heller. Frestelsen var svår. Den innehöll ett mjukdjur som kunde tolkas som ett litet marsvin kanske. Om den såg läskig ut eller om den såg så lockande ut så han var tvungen att ta en stor omväg om den, vet jag inte. Men när han skulle vara mellan mig och den, så smet han in lite bakom mig istället. <3 Efteråt kändes det iaf mkt bättre än första banan & jag kände mig säker på att iaf få ett uppflyttpoäng m oss hem.
Therese tyckte ju uppenbarligen att det såg bra ut & hade det inte varit för den där snurren alltså! :P Så här i efterhand funderar jag på om det inte var så att han blev lite distraherad av Therese som stod placerad rätt fram på startsträckan. Han tycker ju att han känner henne och kändes väldigt fokuserad framåt (hoppet höll han på att dra iväg mer framåt än han brukar med). Får försöka komma ihåg det nästa gång vi tävlar för henne (eller undvika henne som domare? Trots att jag gillar henne).
Lättnaden på prisutdelningen då jag insåg att vi fått två godkända resultat! Jag tror bitterheten över disken på förra tävlingen hade vuxit om det hade inneburit att vi inte lyckades ta titeln på de här två tävlingarna som tänkt. Sämsta tävlingen hittills, poäng och känslomässigt, men prisbordet var fint och alla fick priser. Dessutom fanns det fina titelrosetter att köpa, så trots bristerna jag upplevde är jag himla nöjd med dagen! Och Knott jobbade på super! Så jag är supernöjd med honom! Bara det där att något störde och gjorde det så svårt för honom.
Felix var med som slö hejarklack. Tror han fick en toppendag med! Ligga skönt i solen och titta på hundar & människor. Perfekt om en frågar Felix. <3