Direktlänk till inlägg 10 februari 2014
Det ligger ett mkt ynkligt Knott i sängen bredvid mig här. Men allt har gått bra idag!
Knott hade lite svårt att förstå varför husse ville ut så tidigt imorse, men traskade snällt med. När vi sen var klara hela familjen för att åka bilen hade han dock vaknat till liv & var nu istället laddad till tusen. Sista biten, på grusvägen till veterinären taggade han upp ännu mer. MÅSTE ju vara nåt roligt på gång när man åker på grusväg! Och JAAAA det var ju jättekul att komma in till veterinären och få hälsa på alla glada människor! Goa glada vovve! Vågen visade på 14 kg, vilket jag trott kommer vara hans optimala vikt, men lite till vill jag nog att han skall väga om jag tittar på honom. Sen fick han sin spruta och somnade bredvid matte på golvet. 30 min senare var han klar och fick så sakta vakna upp hos matte. Han sov lite väl gott & visade väl egentligen inga tecken på att vilja vakna förrän en annan hund vaknade på "fel sida" och lät halvt hysteriskt nästan 2 timmar efter att Knott var klar. När han lugnat sig över chocken från den hysteriska vovven, somnade han gott om på golvet igen tills husse kom o hämtade oss. ;) När vi kom hem så var Felix snäll och la sig m Knott i bian och nu ligger Knott tillsammans m Parker. Det är fint att se hur gubbarna verkar förstå att Knott mår lite risigt och "finns där" för honom. :)
Såret är jättefint & det blev inga stygn att ta, vilket ju alltid är skönt. Pungen har redan dragit ihop sig en massa. Knott har undersökt det hela, men var inte intresserad av att slicka än. Vi får väl se hur det blir när det börjar klia, men fram tills han bevisat att han verkligen behöver tratten slipper han den.
Så var det gjort. Äger inte längre någon fertil hund & det är förbannat skönt faktiskt ;) Nu skall det bli en spännande resa för att se om vi märker någon skillnad på honom. Alla tidigare hundar har jag ju kastrerat så tidigt att det aldrig gått att säga något om ev skillnad före/efter, men nu kanske det går att säga något...