Jag vet att jag gnäller en del på stackars Knott just nu. Han är inne i en pestig period och jag i en där energin knappt räcker till mitt egna liv (utan hundar, unge, sambo o allt annat som ingår i det liv jag vill leva). Men ikväll samlade jag ihop lite extra energi efter maten och följde m mina favvokillar ut m alla hundarna på åkern.    Det var länge sen vi gick hela familjen/flocken och tusan vad man behöver göra det ibland! Flock- & familjekänslan behöver verkligen de vardagliga turerna med! Knott är en dröm (typ iaf) när vi är ute på åkern. Han lyssnar superfint, samtidigt som han kan springa av sig ordentligt. Jag är så glad att han är så pass lätt att ha lös ändå. Med tanke på hans ras så har vi ju varit ytterst tveksamma till om det egentligen kommer att fungera att ha honom lös annat än på väldigt väl utvalda platser. Idag vågar jag nästan släppa honom var som faktiskt. Inte bland folk o hundar kanske (skithunden stack ju igår för att hälsa på en hund på andra sidan fältet!), men vilt är sällan något jag oroar mig för. I skymning & mörker släpper vi inte heller, men så här när vi är ute kan vi passera viltstigar utan några som helst bekymmer! :) Gässen på åkern idag fick knappt en blick av Knott (långt borta dock), medan Parker stundtals såg väldigt sugen ut på dem.

Ville bara säga att Knott faktiskt är jävligt bra med! Det är mest mattes energi som tryter just nu. Bilderna är inte från ikväll, men från åkern för någon vecka sen kanske.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Finns det någon som fortfarande bloggar? Eller läser bloggar? Har jag tid och ork att blogga igen? Eller ska allt fortsätta hamna på fb bara? Ska jag samla hundträningen här igen kanske? Tycker iofs det är kul m fb-minnena som dyker upp, men annars ä...

Bloggen är ju nästan död, men känner ändå att jag vill ha kvar den och samla minnen i för att kanske en dag ta upp den igen när tid och ork finns. Så beslutade mig för att försöka samla ihop en årskrönika från 2017 iaf. :)   JANUARI   Vi börj...

Håller fortfarande på att smälta hela Crufts upplevelsen och hoppas att jag så småningom ska få tid och ork att skriva ner en längre text om allt. Just nu känner jag bara enorm tacksamhet!      Tacksam över att jag har världens bästa Knott! Vi ha...

2016 går mot sitt slut och det är väl dax att sammanfatta året så smått. Redan 2015 stod det klart att 2016 inte skulle bli det tävlingsår som jag sett fram emot. Istället bestämde vi oss för att flytta till Wales. Makens disputation i mitten av Febr...

Joy, det är vad vårat nyförvärv kommer att kallas. Iaf om ni frågar mig. Familjen är inte helt enig, men eftersom det är jag som står för det mesta av träningen kommer det iaf bli det hon lyssnar på i slutänden ;) Krypet tycker hon ska heta Röda Hulk...