Igår hängde jag och Knott på Trassel med matte på lite agilityträning i valla ridhus. Satans i gatan vad suget väcktes till liv alltså! Att man skall behöva vänta så länge innan man kan börja köra på riktigt igen... Det var iaf himla roligt att få se de andra träna. Knott var dessutom skitduktig och fick kommentarer som "lugn" och "klok". Det ni! :P Han skötte sig suveränt faktiskt! Fokuset låg helt klart på passivitet igår och enkelt sitt och ligg. Nog kom det en del dryga skall, men överlag var han tyst och fokuserad på mig (när jag var fokuserad på honom). Han tyckte det var himla spännande att kolla på när de vuxna vovvarna sprang agility och tyckte det var lite orättvist när de fick busa som belöning. Själv hade han dock lite svårt att engagera sig i leken m matte (men hon var inte så engagerad heller...). Han fick låna en leksak av Trassel och det gick iaf att leka lite m och bära i munnen trots okändhund-smak. :) Överlag är jag som vanligt supernöjd med min lilla grabb!   

Kvällen, som verkligen kändes super (tänk vad agility kan göra med en!), avslutades aningen tyngre med jobbigt familjedrama (som aldrig tycks vilja ta slut). Tur nog så var känslan efter agilityträningen så stark att den faktiskt lyckades hålla borta de värsta upprörda känslorna igår. Idag däremot... Idag suger mycket och tårarna har trängt på mer än en gång om vi säger så...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Finns det någon som fortfarande bloggar? Eller läser bloggar? Har jag tid och ork att blogga igen? Eller ska allt fortsätta hamna på fb bara? Ska jag samla hundträningen här igen kanske? Tycker iofs det är kul m fb-minnena som dyker upp, men annars ä...

Bloggen är ju nästan död, men känner ändå att jag vill ha kvar den och samla minnen i för att kanske en dag ta upp den igen när tid och ork finns. Så beslutade mig för att försöka samla ihop en årskrönika från 2017 iaf. :)   JANUARI   Vi börj...

Håller fortfarande på att smälta hela Crufts upplevelsen och hoppas att jag så småningom ska få tid och ork att skriva ner en längre text om allt. Just nu känner jag bara enorm tacksamhet!      Tacksam över att jag har världens bästa Knott! Vi ha...

2016 går mot sitt slut och det är väl dax att sammanfatta året så smått. Redan 2015 stod det klart att 2016 inte skulle bli det tävlingsår som jag sett fram emot. Istället bestämde vi oss för att flytta till Wales. Makens disputation i mitten av Febr...

Joy, det är vad vårat nyförvärv kommer att kallas. Iaf om ni frågar mig. Familjen är inte helt enig, men eftersom det är jag som står för det mesta av träningen kommer det iaf bli det hon lyssnar på i slutänden ;) Krypet tycker hon ska heta Röda Hulk...