Så var "Släpp kontrollen lös" kursen slut och jag har knappt bloggat något om den alls. Svår att skriva om, men en kurs som jag tycker borde vara obligatorisk för ALLA att gå när man skaffar hund! Tar med mig en hel del bra saker och tänk, samt lämnar en del som jag nog aldrig kommer bry mig om att lägga tid och fokus på. Men överlag är jag supernöjd (även om jag inte tyckte boken var så himla fantastisk som jag hört att den skulle vara!). Jag tror tom att Enya började gilla kursen och lugnet vi fokucerade på när vi var där (även om hon nog oxå tyckte det var lite väl händelselöst stundtals). Hon har varit SUPERDUKTIG hela kursen igenom! Och även om jag generellt inte upplever att våra hundmöten blivit bättre på hemmaplan (vilket vi inte heller har tränat) så upplever jag generellt att hon är lättare och trevligare på promenaderna. :) När det blir lite trevligare vår igen så hoppas jag få med mig Krypet & Enya och ge oss ut och träna lite mer aktivt även här hemma.

Men idag då, så såg upplägget lite annorlunda ut. Till att börja med var vi inget på planen, utan det blev en promenad i skogen. Det i sig var inte så upprörande för fröken, men för flertalet av de andra hundarna som började gapa en hel del. Skällandet stressade Enya, som inledningsvis var skitduktig och uppförde sig precis så duktig som hon lärt sig. Men sen fick vi möta en överförfriskad (fniss) studsig whippet och där brast det för Enya. Inte nog med att den betedde sig allt för vilt, flera av de andra hundarna blev ju skogstokiga och då även Enya. Det blev för mycket och hon hörde varken klick eller ville ta godis. Hon fick gå ner i varv och så passerade whippeten igen och då gick det bättre, men inte riktigt så bra som jag velat kanske. Godisarna började ta slut, så vid nästa samling plockade jag fram tubosten. Den brukar vara högt älskad, men jag tycker att det är mer praktiskt med godisar jag kan släppa på marken, så tuben brukar bara komma fram i "nödfall" = ännu godare då det sker. MEN vid ett tillfälle då Enya mumsade tubost så "fes" tuben och sen blev tuben livsfarlig! Milt sagt :( Än en gång så inser man hur enormt osäker och spänd hon faktiskt kan känna sig i dessa situationer. :( Det är så himla lätt att glömma (& för vissa att förstå) att det är en osäkerhet och rädsla som får henne att göra utfall, skälla och se ut som ett monster. :( Så nu får vi väl se om vi någonsin kan älska tubost igen...

Nästa vecka börjar agilityn och jag hoppas vi båda är redo för det nu. Känns som det var evigheter sen vi körde något seriöst på agilitybanan! Dessutom är fogarna skitpaj på mig, så jag har ingen aning om hur jag kommer klara upp det hela. :( Tror nästan de kändes helare när jag var gravid i v 38 och körde agility... *suck*

Men men... Enya är iaf världens bästa hund! Som hon kämpar m sin osäkerhet för att göra matte nöjd! Och oftast lyckas hon ju faktiskt så bra att matte glömmer bort hur mkt hon faktiskt måste kämpa! Duktiga bästaste tösen!  

 

HannaH

20 april 2012 09:26

Är så avundsjuk på ert kursande. Här finns inget kul alls ju. :/ Och det som kanske kunde vara kul kan vi inte gå för först måste tösen få upp lite grundlydnad. Och när jag börjarde titta på kurser så hade alla redan börjat. Och ingen har så klart kurser under sommaren. Bitter!

thecrazypack

20 april 2012 15:53

Synd att ni inte bor lite närmare oss. Då hade vi kunnat kursa ihop. Klarar Parker av att gå kurs så skall nog din tös klara det ;) Parker saknar allt vad grunlydnad heter! Han lever laglöst vet du ;)

 

Cecilia

21 april 2012 04:16

Grundlydnad är onödigt! Lotka går tävlingslydnad & ska börja agility, men kan inte vanliga standardövningar typ gå slalom kring ekipage & normala passager.. :P Jag hade önskat du bloggat mer om kursen & upplägget, faktiskt! Nu blir jag ju bara misspepp på att läsa boken..

thecrazypack

21 april 2012 11:01

Fast det var ingen kurs att blogga om riktigt tyvärr... Och det handlar ju inte om grundlydnad, utan om relation snarare. Som sagt en kurs alla borde gå ;)

Läsa boken... Jag hade inte tagit mig igenom boken om det inte var för att jag gick kursen. Den kändes alldeles för icke-vetenskaplig på nåt vis m en massa berättelser mest :P MEN boken innehåller massa matnyttigt o är ju vettig på nåt vis ändå... Samla ihop en träningsgrupp som läser boken ihop o välj ut de vettiga övningarna att träna tillsammans säger jag!

 

HannaH

21 april 2012 14:37

Ååååh, det hade ju varit skit kul att kursat med er!! Lystra har lärt sig sitt, typ. That´s it! Hon är däremot superduktig på att sova under en filt och bete sig som ett yrväder i koppel.

thecrazypack

21 april 2012 15:00

*fniss*

Då kan hon ju nästan mer än Parker :P

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Finns det någon som fortfarande bloggar? Eller läser bloggar? Har jag tid och ork att blogga igen? Eller ska allt fortsätta hamna på fb bara? Ska jag samla hundträningen här igen kanske? Tycker iofs det är kul m fb-minnena som dyker upp, men annars ä...

Bloggen är ju nästan död, men känner ändå att jag vill ha kvar den och samla minnen i för att kanske en dag ta upp den igen när tid och ork finns. Så beslutade mig för att försöka samla ihop en årskrönika från 2017 iaf. :)   JANUARI   Vi börj...

Håller fortfarande på att smälta hela Crufts upplevelsen och hoppas att jag så småningom ska få tid och ork att skriva ner en längre text om allt. Just nu känner jag bara enorm tacksamhet!      Tacksam över att jag har världens bästa Knott! Vi ha...

2016 går mot sitt slut och det är väl dax att sammanfatta året så smått. Redan 2015 stod det klart att 2016 inte skulle bli det tävlingsår som jag sett fram emot. Istället bestämde vi oss för att flytta till Wales. Makens disputation i mitten av Febr...

Joy, det är vad vårat nyförvärv kommer att kallas. Iaf om ni frågar mig. Familjen är inte helt enig, men eftersom det är jag som står för det mesta av träningen kommer det iaf bli det hon lyssnar på i slutänden ;) Krypet tycker hon ska heta Röda Hulk...