När man har en så ljudkänslig och rädd hund som Parker så är det svårt att se nåt positivt i "svenskens" sätt att fira nyår. :( Efter att ha ätit middag m god aptit så testade jag att gå ut med Parker & Enya så att killen skulle få kissa en sista gång innan nyårets smällande blev ännu mer intensivt. När han precis skulle ställa sig och kissa small det så klart av en jättebomb och stackarn slängde sig istället i panik mot kopplet för att komma hem :( Parker har alltså inte kissat sen långisen (som vi tog i viggeby och den tog slut vid 15!) och kommer ju inte kissa på många timmar heller :( Vi får se om vi håller oss vakna så han kan komma ut när smällandet slutat eller om det blir till att gå upp tiiiiiidigt... Eller så får han kissa inne om det krisar, men det slipper han nog gärna :(

Det positiva är att han har fått bra promenader (på annan plats, bilen varje dag) i flera dagar nu och det är så himla viktigt för honom! Han är drogad nu och verkar faktiskt skapligt tillfreds i sin koja som vi täckt med ett duntäcke i datorrummet (som även det ljudisolerats så gott det går + att musik står på där). Så tillfreds så han faktiskt ligger på sidan :)

Men men, än är det några timmar kvar och vi håller på att smälta bort i datorrummet,men vad gör man inte..?

Sötkillen på gårdagens promenad i Tinnerö (dagens bilder ligger fortfarande på kameran)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Finns det någon som fortfarande bloggar? Eller läser bloggar? Har jag tid och ork att blogga igen? Eller ska allt fortsätta hamna på fb bara? Ska jag samla hundträningen här igen kanske? Tycker iofs det är kul m fb-minnena som dyker upp, men annars ä...

Bloggen är ju nästan död, men känner ändå att jag vill ha kvar den och samla minnen i för att kanske en dag ta upp den igen när tid och ork finns. Så beslutade mig för att försöka samla ihop en årskrönika från 2017 iaf. :)   JANUARI   Vi börj...

Håller fortfarande på att smälta hela Crufts upplevelsen och hoppas att jag så småningom ska få tid och ork att skriva ner en längre text om allt. Just nu känner jag bara enorm tacksamhet!      Tacksam över att jag har världens bästa Knott! Vi ha...

2016 går mot sitt slut och det är väl dax att sammanfatta året så smått. Redan 2015 stod det klart att 2016 inte skulle bli det tävlingsår som jag sett fram emot. Istället bestämde vi oss för att flytta till Wales. Makens disputation i mitten av Febr...

Joy, det är vad vårat nyförvärv kommer att kallas. Iaf om ni frågar mig. Familjen är inte helt enig, men eftersom det är jag som står för det mesta av träningen kommer det iaf bli det hon lyssnar på i slutänden ;) Krypet tycker hon ska heta Röda Hulk...