Tusan vad trött mn blir av att oroa sig! Vaknade först 11:20 idag! Men då var jag vaken vid tre och hade svårt att somna om. Tittade till Gnejs lite försiktigt (vill ju inte störa honom för mkt heller) vid tre och då låg han så nära lampan han kunde, på sidan och andades inte riktigt lika tungnt längre. Jag kunde dock inte avgöra om andningen var ett positivt tecken (inte lika allmänpåverkad längre) eller om det helt enkelt var så att kroppen höll på att ge upp för honom. Men jag lät honom vara.

Efter mkt om och men somnade jag om och vaknade åter vid 8, då jag gick och tittade till Gnejs igen. Denna gången låg han mer upprätt (fortfarande vid lampan) och hans blick var mer med. Det kändes förbannat skönt att kroppen inte hade gett upp vid tre utan att han faktiskt verkar må lite bättre! Så sen smnade jag om igen och vaknade alltså för en timme sen.

Nu har jag ställt grabben här bredvid mig och datorn (katterna vill ju ut genom fönstret i vardagsrummet och då blir det så mkt kallare där). Han var m en del när jag flyttade honom, kom och kikade lite och vankade runt lite i buren (han går inge vidare alltså). Dessutom så tyckte han att några havregryn var ok att äta och efter det tog han både lite gräs och lite hö innan han gick och la sig vid lampan igen. Det ser även ut som han gnagt lite på barken på äppelgrenen han har inne hos sig.

Jag har inte tittat på hur såret ser ut ännu eller hållt i honom. Tänkte göra det sen när jag skall fixa en större fleecefilt att ha över tidningarna, samt lite annat som skall fixas i buren för att göra det lättare för honom. Så länge får han vila och ta det lugnt. Hoppas verkligen att han piggar på sig bättre under dagen nu!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Finns det någon som fortfarande bloggar? Eller läser bloggar? Har jag tid och ork att blogga igen? Eller ska allt fortsätta hamna på fb bara? Ska jag samla hundträningen här igen kanske? Tycker iofs det är kul m fb-minnena som dyker upp, men annars ä...

Bloggen är ju nästan död, men känner ändå att jag vill ha kvar den och samla minnen i för att kanske en dag ta upp den igen när tid och ork finns. Så beslutade mig för att försöka samla ihop en årskrönika från 2017 iaf. :)   JANUARI   Vi börj...

Håller fortfarande på att smälta hela Crufts upplevelsen och hoppas att jag så småningom ska få tid och ork att skriva ner en längre text om allt. Just nu känner jag bara enorm tacksamhet!      Tacksam över att jag har världens bästa Knott! Vi ha...

2016 går mot sitt slut och det är väl dax att sammanfatta året så smått. Redan 2015 stod det klart att 2016 inte skulle bli det tävlingsår som jag sett fram emot. Istället bestämde vi oss för att flytta till Wales. Makens disputation i mitten av Febr...

Joy, det är vad vårat nyförvärv kommer att kallas. Iaf om ni frågar mig. Familjen är inte helt enig, men eftersom det är jag som står för det mesta av träningen kommer det iaf bli det hon lyssnar på i slutänden ;) Krypet tycker hon ska heta Röda Hulk...