Direktlänk till inlägg 9 maj 2011
Idag har solen värmt så där ofantligt mycket igen. Jag klagar inte,för även om jag är värmdekänslig tar jag hellre detta än minusgrader i maj! Katterna fick vara i sovrummet och uteburen medan jag, hundarna och några degus var på tomten. Jag började virka på en ny figur. Det var längesen jag virkade något sådant, så lite kul var det att komma igång igen. Tyvärr valde jag mitt hatgarn, så vi får väl se om jag blir klar med den lilla skapelsen... Garnet är grått och lite luddigt/hårigt, vilket jag tyckte skulle passa på figuren. Tyvärr så är garnet stumt, tunnt och maskorna blir svåra att se iom att det är hårigt. Så stundtals kände jag för att lägga ner hela skiten om man säger så... Gjorde iaf klart huvudet, så får vi väl se om kropp, ben mm görs klart någon gång eller om det blir ytterligare ett projekt som aldrig blir klart :P
Parker kom ut några gånger och stannade tom så länge att han han nosa lite på gräsmattan med. Han är ju inte så förjust i att vara på vår tomt tyvärr och det blir ju inte bättre av att de bor skrikande ungar på båda sidorna om vår tomt heller :P Men den senaste tiden har han så smått börjat komma ut ibland iaf, vilket jag ser som ett stort framsteg. Tror väl aldrig att han kommer ligga utslagen i solen som de andra två, men vill ju att han iaf skall känna att han kan komma ut och kika vad vi gör då och då.
När vi sen gick in och jag öppnade dörren till sovrummet möts jag av blod. Första tanken var så klart Virus. Han är klanten nr 1 + att han ju inte har så mycket päls som skyddar. Så ut i kattburen och börja gå igenom mongokatten. Hittar ingenting, så plockar upp Veto för att kika på henne. Veto har värsta jacket i huden, ca 3 cm långt och minst ½ cm brett, på höger frambens insida. Hon tröttnar dock ganska så fort på mig och säger ifrån på ett sätt som man inte ifrågasätter... :P Ringer mamma som inte svarar, ber D ringa upp mig, vilket han gör och så gråter jag lite (vilket jag gör hela tiden just nu känns det som *suck* ). Mamma ringer upp när jag pratar m D. Pratar m mor och kommer fram till att jag skall ringa vetten. Vill helst slippa en akuttid, men vet att de så gärna vill sy och härja ju... Ringer dem och tack o lov har de fullt idag, så vi fick en tid imorgon bitti istället. Veto har nu tratt och är sur. Virus sitter och stirrar på henne på 50-100 cm avstånd och har inte släppt henne m blicken en enda sekund tror jag. Han var inte ens intresserad av sin mat!! Kommer Veto för nära honom fräser han, men han kan ändå inte låta henne vara ifred. *suck* Vi får se hur det går inatt, om vi alla kan sova i sängen tillsammans eller om det kommer sluta m att en av katterna får stängas in ensam i ett av rummen... Jag vill få sova iaf för det blir till att gå upp tidigt imorn! Just ja, kom på att jag måste gå ut i frrådet och hämta in kattburen nu ju!